- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sjette årgången. 1870 /
14

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 ( Första Afdelningen. Afhandlingar.

fostran, utan att låta henne sjelf bringa till större
klarhet rätta beskaffenheten af de behof, som hon i detta
afseende känner. Men innan jag härtill öfvergår, bör jag
till förékommande af missförstånd förutskicka några ord
angående titeln till denna afhandling. Af honom kan det
nämligen synas, som om jag ansåge orden uppfostran och
undervisning beteckna tvänne skilda arter af verksamhet;
men detta är dock icke fallet. Min uppfattning af dessa
tvänne begrepps förhållande till hvarandra torde under
ämnets utveckling blifva mera förtydligad. I titeln har
jag upptagit dem båda af det skäl, att man är van att
ur de tvänne synpunkter, som af dessa begrepp angifvas,
betrakta sådana frågor, hvilka jag här kommer att
betrakta endast ur en, nämligen ur uppfostrans synpunkt.
Efter dessa inledande ord vill iag, enligt den plan jag
angifvit, först söka göra mig reda för de allmänna
grund-" dragen hos’ vår tids bildningsideal;

Att anspråken på uppfostran måste i många
afseenden visa sig mjrcket olika, om man derom spörjer
menniskor på olika bildningsgrad och af olika samhällsställning,
är naturligt; men något torde dock i detta afseende fin»
nas, hvarom, oberoende af förut nämnda förhållanden, alla
gemensamt förena sig, och om så är, anser jag detta kunna
betraktas såsom en nufvudfordran vid uppfostran.
Tänkom oss t. ex. en skara barn af olika stånd och vilkor
församlad, och dessa icke af tillfälliga omständigheter
förhindrade att ledigt och oförstäldt skicka sig så, som
de äro vana, och under sådant förhållande föremål för
äldre personers uppmärksamhet, äfven dessa af olika stånd
och vilkor i öfrigt, månne icke de första intrycken af den
uppfostrans beskaffenhet, som de ena och de andra
barnen åtnjutit, skulle hos de omgifvande äldre personerna
blifva i hufvudsaken lika? Jo, säkerligen skulle de utaf
barnen, som utmärkte sig genom en barnslig
anspråkslöshet och försynthet i förening med en naturlig enkelhet
och friskhet i hållning och rörelser, af alla erkännas
såsom de bäst uppfostrade. Ett sådant förhållande synes
mig vittna derom, att den första egenskap, man vill
finna hos den bildade, är ett yttre skick, som antyder en
förmåga och vana att beherska lägre sinnliga drifter och
begär. På denna sida af bildningen lade forntidens bildade
folk, isynnerhet Grekerna, stor vigt, och många af de
uppfostringsmedel, som de senare använde, åsyftade
förnämligast dessa lifvets yttre former. Men till förut nämnda
rent formella bestämning inskränkte sig icke ens forn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:31:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1870/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free