Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IB Första Afdelningen. Afhandlingar.
subjektiv. Å ena sidan tänker man sig nämligen de nya
förhållanden, inom hvilka ungdomens genom uppfostran
vunna egenskaper skola göra sig gällande; å andra sidan
åter de i hans egen natur grundade hindren att stadigt och
säkert gå sin bana framåt. Beträffande de förra blir hans
verksamhet icke längre inskränkt inom hemmets och
skolans skyddande murar, utan det är den vida verlden, som
öppnar sig för honom; den väg han bör vandra är icke
mera utstakad af kärleksfulla föräldrar och deltagande
lärare, utan bland de tusen vägar, som han ser
framför sig, alla mer eller mindre lockande, måste han sjelf
välja den rätta; och under vandringen på detta villande
fält har han’ej, såsom förut, erfarne ledares hand att
stödja sig via, utan han måste numera lita på sig sjelf.
Men detta för oss öfver till den andra synpunkten.
Hurudan är han då sjelf beskaffad? Yi antaga att han under
sin barndom städse ådagalagt ett genom yttre skick,
genom sanning, lydnad och sjelfmant nit utmärkt uppförande.
Men om än hans hjerta sålunda visat sig öppet för det
sanna, och hans vilja, deraf ledd, sökt det goda, är dock
hjertat äfven mottagligt för det onda, så mycket hellre
som i dess eget djup bor det icke godt är, och viljan af
naturen lättare dragen till det onda, än till det goda.
Förv att icke det förras lockelser utifrån må i hjertat finna
en genklang, som der öfverröstar sanningens och dygdens
varnande stämma, hvilken rustning vill man, att denna
ungdom genom uppfostran skall hafva erhållit? Jo, skall
kärleken till sanningen, menar man, som vid förra
pröfningen gällde såsom ett intyg på uppfostrans godhet, nu
gälla något, måste han vara befäst genom säker
bekantskap med sanningen: det är icke nog, att det unga
sinnet känner en böjelse för sanningen, det måste ock vara
rikligen fyldt mea sanningens kunskap; blicken måste för
sanningens igenkännande vara så skärpt, att han icke i
verldsföreteelsernas brokiga mångfald förvexlar henne med
hennes motsats lögnen; skall vidare den kärlek till
dygden, på hvars yttringar man i denna ungdoms spädare
ålder grundat sitt godkännande af hans uppfostran, nu
kunna anses vara något att bygga på, måste äfven denna
kärlek vara befäst genom en så förtrolig bekantskap med
dygden, att ungdomen lärt sig till fullo, inse, att
ingenting är med henne beslägtadt, som i någon punkt saknar
sanningens ädla rena drag; skall slutligen den viljans
sjelfmanta lydaktighet, hvarförutan uppfostran vid förra
tillfället till dess värde underkändes, na kunna anses be-
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
