Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 ( Första Afdelningen. Afhandlingar.
gen skett, så qvarstå dock åtskilliga olägenheter af an-,
nat slag, och man gör väl, om man ej förbiser dem. Utom
det att liknöjde eller okunnige skollärare, utan att
synnerligen bekymra sig om det Kongl, cirkuläret, skola låta
det bero vid gammal slentrian, så torde man hop en stor
del af vår allmoge stöta på ett envist hinder för den fulla
tillämpningen af "anvisningen för lärare". Det förhåller
sig ej så, som man ifrån åtskilliga håll högröstadt och
tvärsäkert påstår, att den egentliga kärnan af vårt folk
skulle vaitø ytterligt missnöja med "den dödande
utanläs-ningen af katekesen". Vi kunna efter femårig (1855—1860)
verksamhet som folkskolelärare betyga, och vi skulle mea
ojäfviga vittnesbörd från flere stift Kunna styrka, att
såsom katekesen ännu, näst Bibeln, är vår allmoges
förnämsta bok, så anser man det icke blott för en
neders-sak att "kunna" den (= läsa den utantill från perm till
perm), utan man är mången gång af den afgjorda
meningen, att folkskolans förnämsta uppgift är att med det
görligaste första bibringa barnen denna kunskap. Ja,
man går så långt, att man här och hvar ej blott läser
Lindblom, utan ock de visserligen långt värdefullare
arbetena af Schartau (S:s s. k. "lilla katekes") och
Sef-ström ord för ord utantill. Och detta sker nu ej genom
trugande af prester och skollärare, utan af allmogens och
dess barns egen drift. Det torde då ofta väcka missnöje,
när .en folkskolelärare vill inskränka utanläsningen af en
bok, hvars inhemtande i minnet anses för ett conditio
sine qua non för kunskap i kristendomen, och framför
allt torde folket hafva svårt nog att förstå, hvartill det
der utgallrandet af vissa stycken skall tjena. Det blir
ju, i synnerhet som dessa stycken icke på ett i ögonen
fallande sätt stå i sammanhang med lilla katekesen, för
det enkla "bondförståndet" "hvarken hackadt eller
målet". Vi neka nu för ingen del, att en sådan uppfattning
af katekesläsningen är förvänd och icke att försvara, men
utom det att "fakta ej äro någon disputabel materia", och
att man bör vakta sig att gå bröstgänges till v ii ga emot
fördomar, som äro djupt rotade i tolkim-dv-»-t;mde och
folklif, så ligger det på djupet af denna fördom något
godt, som är värdt att på det omsorgsftillaste taga vara
på. Detta goda är intresset för
kristendomsundervisningen. Man löper farä att undertrycka eller försvaga detta,
om man ovisligt angriper den form, i hvilket aet
framträder, utan att man kan gifva något väsentligt bättre
i stället. Detta bättre borde nu visserligen framför allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
