Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 ( Första Afdelningen. Afhandlingar.
ningar, äf hvilka dock äfven de bästa (Simrock, Grimmy
Niebuhr, Schwab) anses lemna något öfrigt att önska.
Härtill sluta sig de på vers och prosa, redan med den
franska smaken införda, fablerna (La Fontaine, La Mötte,.
Grellert, Hagedorn, Lessing m. fl,) som användes och
bearbetades för barn. Materialet härtill är till största delen
hemtadt från uråldriga källor (Hitopadesa, Aisopos) och är
gemensamt för hela den bildade verlden. Den lyckligaste
författaren af egentliga fabler för barn är W. Hey, som
funnit en massa, mer eller mindre lyckade efterföljare (t. ex.
Fröhlich, Pletsch). — I sammanhang härmed omnämna vi
endast den massa af med bilder försedda "roliga historier för
små barn", verser, visor och tänkespråk, som med få
undantag är af underhaltig beskaffenhet; samt de samlingar
af blandadt innehåll, som, dels dåliga, dels goda (t. ex.
Kletke, Sartorius, Reuterdahl, Topelius, Hazelius) författats
eller utgifvits till barn- och ungdomsläsning. Af denna
art äro äfven tidningar och tidskrifter för barn och ungdom,
hvilkas innehåll redan till följd af omfånget och
utgif-ningssättet måste till stor del vara åtminstone
medelmåttigt. Men ungdomen bör, såsom vi i det följande skolar
visa, läsa litet och godt, icke mycket och medelmåttigt^
Äfven de bästa periodiska skrifter för barn (t. ex. Barths
Jugendblätter) bevisa, att sådana hvila på en oriktig
förutsättning.
Krummachers vackra, ur äldre samlingar hemtade,
parabler, samt katoliken Chr. v. Schmids berättelser, som
förskrifva sig redan från århundradets första år och sedan
gifvit så rikligt stoff för krestomatier och läseböckerr
äro, ehuru delvis tendentiösa, väl ännu det bästa, som på
det religiösa området frambragts. Hos deras efterbildare
och efterföljare framträder tendensen oftast bjertarer
äfven hos de bäste (Barth, v. Schubert). Det religiösa
lifvet och tecknandet af stora kristliga karakter er
blifver icke så mycket hufvudsak, som ett prosaiskt
exemplifierande af dogmer och bud, ett bredt och känslosamt
resohnerande öfver trons kraft och nådens otdning, ett
salvelsefullt, oftast med verldsliga förmoner belönadt
from-leri, hvilket allt på ett friskt barnasinne måste hafva en
det åsyftade målet motsatt verkan. Framför andra land
har England stort Öfverflöd på detta slags skrifter, hvilka
dels hafva formen af små berättelser, dels utvidgats till
hela noveller och romaner. Hedrande undantag kunna
dock anföras (E. Sewell, M. Nathusius m. fl.: väl också*
ehuru med mindre skäl, Gr. Kennedy, E. Wetnerell).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
