Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRA AFDELNINGEN.
Anmälningar och Granskningar.
Latinsk Stilistik af Hj. Säve. I. Andra upplagan, 1869*)
Latinsk stilistik är en disciplin, som har lika obestämda
gränser mot latinsk syntax, som begreppet "latinsk stil" (latinskt
uttryckssätt) mot »latinskt språkbruk." Såvida emellertid äfven
stilistiken vill vara en teori och såsom sådan röra sig i formen
af regler och lärosatser, kan skilnaden mellan de båda
disciplinerna närmast ej vara formell, utan måste bero derpå, att
hvardera af dem har sitt särskilda ämne att behandla, I
verkligheten ställer sig härmed förhållandet så, att det material, vi finna
i de stilistiska läroböckerna, äfven — fast ej till samma
utförlighet — i de fullständigare syntaxerna (hos somlige författare
delvis i formläran) behandlas, under det ingen stilistik har tagit sig
för att indraga hela syntaxens stoff under sina regler. Man
må nu säga, att grammatiken med orätt tillegnar sig den andra
disciplinens stoff eller kalla stilistiken en ur syntaxen utbruten
del; det faktiska är, att hos författarne den latinska stilistikens
innehåll uppgår uti en redogörelse för ordklassernas bruk samt
för ordställning och periodbyggnad i latinska språket, under det
syntaxens egendomliga innehåll är ordformernas användning eller
konstruktionsläran, och redogörelsen för de enskilda orden såsom
sådan tillhör ordboken (med dess bihang synonymiken och
antibarbarus). Men emedan språkets former utgöra ett för detsamma
egendomligt system, hvars lemmar ömsesidigt betinga och
begränsa hvarandra, under det ordklasserna i alla språk äro
desamma, följer häraf, att syntaxen gifver oss regler med
karakteren af allmängiltighet och nödvändighet, såsom grundade just
deri, att formsystemet är sådant och ej ett annat, hvaremot
stilistikens regler framträda såsom egenheter> hvilka, huru djupt de
må vara grundade i språkets innersta lynne — dess sträfvan
efter precision, tydlighet m. m. — dock öfverhufvud måste
framställas lika positivt, som de äro till omfånget af sin giltighet
relativa. Nästan hvar och en af stilistikens regler har ett
inskränkande "ofta", "stundom", "i allmänhet" i sitt följe, och
*) Enär denna granskning blifvit till red. anonymt insänd, har red.
ej kunnat meddela sig med förf. beträffande korrektur-läsningen, hvilket
dock i anseende till manuskriptets beskaffenhet me* än väl behöfts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
