Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
, 86
Första Afdelningen. Afhandlingar.
Ugion, som passar för densamma, och landsförvisa hvar
ocji en, som icke tror derpå, visserligen icke som
ogudaktig,. utan endast som dålig medborgare; den åter, som
offentligen bekänt sig till de religiösa stats-dogmerna, men
uppför sig så, som om han icke trodde dem, skall straffas
med döden. — Men hvar skall då den stackars Emile
hamna, om han icke finner någon stats-religion, som
öfverensstämmer med hans åsigter? — Den frågan är mycket
lätt löst, ty alla stater böra antaga den ’’naturliga
religionen."
Det skulle fordra sin särskilda afhandling att
genomgå bela Rousseaus trosbekännelse. Vi måste derför nöja
osß med dessa ofullständiga antydningar och skynda
vidare. I
Emile närmar sig nu allt mer och mer ynglinga-åldern,
och Rousseau, som finner det nödvändigt att utbilda hans
SBiak, för honom till Paris. Smaken, menar Rousseau, är
intet annat än förmågan att bedöma, hvad som behagar
eljer jücke behagar flertalet af menniskor; men denna
förmåga utbildas snarare, om man begifver sig dit, der smaken
redan urartat, än der hpn håller på att bildas, och
ingenstädes i àen civiliserade verlden finnes en sämre smak
än jnst i Paris. Här rör sig nu Emile med ledighet, men
värdigt, blygsamt och ädelt; han värderar visserligen icke
menniskorna, men han visar dem icke förakt, emedan han
hyser medlidande med dem; han stöter dem ioke genom
§itt sätt, utan bildar sig efter dem; han är icke rädd,
q|ii^ij han för första gången inträder i verlden, men han
drager sig tillbaka för att bättre kunna gifva akt på
menniskorna. Perjämte föres han också in i literaturen,
föyst i den äldre, ty de gamle författarne, såsom de i tiden
förste, stå också naturen närmast, sedermera äfven i den
nyare literaturen, slutligen till urvattningen i de moderna
kompilatorernes reservoirer: tidningar, öfversättningar,
encyklopedier o, s. v.
Men tiden närmar sig, då Emile bör söka en maka,
och guvernören förbereder honom härpå, skildrar för honom,
hurudan hon bör vara, gifver henne till och med namn:
Sofie, Skulle hans tillkommande händelsevis icke heta
Sofie* så hon åtminstone vara värd att heta det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
