Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen år 1870. ,
203
ser rådaude oro beträffande ändamålsenligheten af den plan, efter
hvilken elementarläroverken äro inrättade, icke kunnat bringas
till lugn. Denna oro torde ej heller sakna all befogenhet; och
anser sig riksdagen böra antyda de omständigheter, hvilka
föranledt ett sådant antagande. Det har nämligen blifvit anmärkt,
huruledes de efter år 1856 timade förändringar och
omkastningar i undervisningsplanen bidragit till att rubba tron på
riktigheten af de grundsatser, på hvilka skollagen stöder sig, eller
åtminstone på dessas fulla ändamålsenlighet för vårt folk och
våra förhållanden; huruledes språkundervisningen i de nedre
klasserna af skolan utvidgats till att på ett betänkligt sätt
upptaga barnens tid och anstränga deras föga utbildade krafter;
huruledes såväl härigenom som genom mängden af ämnen, hvilka
i skolan samtidigt läsas, och framförallt genom deras
föredragande af särskilde lärare, lärjungarne ytterligare och på ett
stundom för deras helsa betänkligt sätt blifvit öfveransträngde;
huruledes från flere orter klagomål förspörjas deröfver, att
lärokurserna äro så ordnade, att i verkligheten någon afslutad
undervisning icke erhålles förr än efter genomgåendet af skolans
alla klasser, under det att det stora flertalet af lärjungarne,
hvilket icke har tillfälle att fullständigt genomgå skolan, tvingas
att vid den tid, då de för sin framtida utkomst måste se sig
om efter arbete, lemna densamma med, i vissa ämnen
åtminstone, ganska ofullständiga kunskaper; huruledes slutligen
sammanförandet i samma läroverk såväl af skola och gymnasium
som ock af båda bildningslinierna — den klassiska och den
reala — vållat, att åtskilliga läroverk blifva så öfverfylda, att
dispiplinen icke alltid torde kunna nöjaktigt öfvervakas,
hvarjämte denna förening på de flesta ställen ansetts menlig för
undervisningen särdeles å den reala linien. Sistnämnda
förhållanden torde äfven hafva gifvit upphof till den tanken, som
synes alltmera hafva vunnit insteg, att det vore önskligt, att
skolan så kunde ordnas, att undervisningen i de nedre
klasserna blefve i möjligaste måtto för alla gemensam, men der-’
’emot i de öfre — motsvarande de forna gymnasierna — kunde
fullständigt särskiljas ända derhän, att, om möjligt, dessa
klasser frånskildes den öfriga skolan och upptoges i fristående,
sjelfständiga läroverk, afsedda särskildt för bibringande af den
klassiska bildningen, och särskildt för undervisning å den reala
linien. Huruvida de klagomål öfver det närvarande
förhållandet med våra elementarläroverk, hvilka riksdagen omnämnt,
verkligen hafva den betydelse för ynglingarnes uppfostran, som
man allmänt synes böjd att tillmäta dem, anser sig riksdagen
icke kunna afgöra. Deras ständiga framhållande har emellertid
synts vara af den betydelse, att äfven från riksdagens sida nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
