Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*226 , Andra Afdelningen. Anmälningar och Granskningar.
i mitt är t ändelse, men mit icke stammen o. s. v. Man måste
i denna sak äfven betänka omljudet (i honom) och
assimilationen (i mitt). I öfrigt torde, om en elementarbok skall så
mycket sysselsätta sig med detta ämne, det hafva varit skäl att litet
mera förklara uttrycken "primära stammar", "afledning" o. s. v.,
ty eljest kan lärjungen trassla in sig rätt betänkligt. Boken
lärer, att afledningen utgår från de primära stammarne, men har
alldeles samma exempel, såsom barn, vagn m. fi. först på
primära stammar ’och sedan på afledning; dock är det tydligt, att
om barn> är en primär stam, är det icke en afledning, och
tvärtom, är barn en afledning, är det icke en primär stam»
Det är utan tvifvel någon lucka eller ofrivillig omkastning i
detta kapitel. Måhända skall rubriken till st. 216, lydande:
"Exempel på primära stammars bildning", i stället vara
"Exempel på bildning ur primära stammar"?
Satsläran har i st. 6 den uppgiften, att "då subjektet är
ett kollektiv, bestämdt af ett attribut i pl., sättes i svenska
språket äfven predikatet ofta i pl., t. ex. .. . Dock säges äfven"
sing. Denna regel finnes på många ställen tillämpad i boken,
t. ex. i st. 153, 193, 196, 208 o. s. v/ Men den torde med
allt skäl få bestridas. Att uttrycket "en del adverb ha. .."
(sid. 156) förekommer i hvardagligt tal, är allom bekant,
liksom omvändt uttrycken "många verb har..." eller "nu ä vi
här", men språkläran har icke att framställa slarfvigt tal eller
hvad deraf kan insmyga sig i skrift, utan hvad som är rätt,
och så länge "mängd", "del", "hop", "skara" m. fl. i boken
använda kollektiv äro singularer och språket eger singular form
för verben, är det alldeles orätt att skrifva "en mängd verb
hafva", och ännu sämre: "en mängd verb ha". Constructio ad
synesin är främmande för svenskan.— St. 15 handlar om verb
med både person- och sakobjekt och om förändring af en sådan
aktiv sats till passiv, t. ex.: "I trängseln frånrycktes han sitt
ur". Förf. säger om dessa uttryck, att de äro främmande för
vårt språk, och att "vid deras bruk bör derför största
försigtighet iakttagas, så att inga andra begagnas, än de som
förekomma hos godkände författare". Om lärjungen vet detta
eller icke, kan vara likgiltigt. Det är en läroboks skyldighet
att reda ut en mer eller mindre benig fråga, men icke
lärjungens att ega en fullständig kännedom af den godkända svenska
literaturen i afseende på en fråga, vid hvilken han lätt kan
vilseledas deraf, att författare, huru godkände dè än må vara,
alltför väl kunna hafva ett slarffel hos sig. En liten regel i denna
sak kommer af sig sjelf, om man utgår från den obestridliga åsigten,
att talet är uttryck för tanken. Bör det nu vara "han frånrycktes
Bitt ur" eller "hans ür frånrycktes honom" ? Det beror på omstän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
