Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384 Första Afdelningen. Afhandlingar.
och att man endast genom ett dylikt betraktelsesätt
förmår framställa ett folks historia i dess’ fulla sanning, i
hela dess konkreta och allsidiga betydelse. Ville man nu
tillämpa denna princip följdriktigt och fullständigt, så
skulle man sammanarbeta den svenska och den allmänna
historien till ett helt och låta den förra ingå såsom en
del i den senare. Så har också prof. L. K. Daa gått
till väga i sin Lærébog i Verdenshistorien, och det är
bekant, att i många tyska skolor läses ej någon särskil- ,
tysk historia, utan Tysklands öden inhemtas i
sammanhang med verldshistorien. Detta behandlingssätt, så
riktigt det än kan vara i principen, är dock behäftadt med
flere praktiska och pedagogiska svårigheter, i synnerhet
för våra skolor. Först och främst skulle ett mindre land,
sådant som Sverige under större delen af sin historia
varit, löpa fara att tappas bort och försvinna i det stora
hela — eller ock tvärtom erhålla en betydelse för det
hela, som det ej egt. Vidare skulle, med en dylik
anordning af ämnet, undervisning i fosterlandets historia
först i tredje eller fjerde klassen kunna taga sin början
— ett förhållande, som ej är förenligt med våra skolors
plan och ändamål. Alltså måste man inskränka kretsen
till det allra nödvändigaste, till de stater och folk, som
äro på samma gång våra blodsförvandter och grannar,
med hvilka våra förbindelser varit så oafbrutna och så
lifliga, att vår egen historia ej kan rätt förstås utan
kännedom af deras.
Så mycket om principen; nu några ord om sättet att
tillämpa densamma. Härom kan jag fatta mig kort, i det
jag hänvisar den, som önskar en närmare utredning af
ämnet, till uppsatsen: Om at skrive Nordens historie, af C.
Rosenberg, i Hamiltons Nordiska tidskrift 1870, ss. 315 ff.
Der finner man dels en redogörelse för samtliga xle
försök. øom hittills förekommit, att framställa de tre
nordiska rikenas historia samfäldt, dels ock författarens egen
uppfattning af frågan och förslag till hennes lösning.
För min del har jag följt den korta anvisning, som
meddelas i historisk-geografiska lärobokskommissionens
betänkande, så lydande: "Denna (framställningen af Norges
och Danmarks öden) bör så meddelas, att, hvad som står
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
