Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400 Första Afdelningen. Afhandlingar.
egde att tillse, det lag och rätt skipades i landet. Härur
utvecklade sig med tiden den kungliga revisionsrätten eller rätten
att, såsom det heter i Yestm. L., sanning utleta samt bryta
"skroksoknir ok ofsoknir’1’, utöfvad antingen personligen eller
genom ombudsmän å Räfsingetingen (yngre V. G. L.% O. G. Z*.).
Med någon visshet kan man således ej följa den kungliga
domsrätten längre tillbaka, än till Folkungaättens början.
S. 69. Uppgiften, fttt lagmännen af Magnus Ladulås
upptagits i rådet, måste beriktigas derhän, att enskilde lagmän på
den tiden befinnas hafva varit rådsherrar; men att det ej varit en
allmän regel, visar sig både deraf, att Magnus Erikssons
landslag vid frågan om rådets sammansättning ej nämber lagmännen,
och deraf, att i den följande tiden lagmän förekommo, som ej
voro rådsherrar.
S. ’70. Ang. Söderköpings stadslag se Klemmings
meddelanden i Vitt., JEList. och Antiqv. Akademiens HandL XXV,
s, 261 ff.
S. 71. Att båda Eddorna samlats under förra hälften
af 1200-talet, och att de med orätt blifvit benämnda Sæmunds
och Snorres Edda, är visadt af Sophus Bugge i hans nya
upplaga af den äldre Eddan.
S. 74, ff. Den här gifna framställningen af Magnus
Erikssons regering, som väsentligen afviker från den vanliga både
med hänsyn till kronologien och till uppfattningen af personer
och händelser, grundar sig på Munchs ocli S lyftes grundliga
och uttömmande forskningar; och får jag derför xörande
enskildheterna hänvisa till dessa herrars arbeten: Det nörske
Folks Historier anden Hovedafdeling, öch Bidrag till
Skandinaviens Historia ur vtlåndska. arkiv, I. Jfr ock rörande
vissa punkter Pedcg. Tids kr. f. 1868, s. 57 ff., s. 321 ff.
S. 76. Oril^tigheten af att benämna Magnus Erikssons
landslag "Medellagen " är uppvisad i Schlyters inträdestal i Vitt.
Hist. Ant. Akad:s HandL XVIII.
S. 77. Om Digerdöden i Norden se Styffe, Skandinavien
under Unicnstide.n; och Len ge, Den sorte Död (i Dausk
Må-nedsskrift f. 1862).
S. 83 ff. Rörande här förekommande, från de vanliga
afvikande uppgifter om Vitalianernes härjningar, om Margaretas
’ politik och unionsplanerna, om reduktionen af 1396, om
drottning Filippa och Eriks förhållande till henne, se Styffe, Bidrag etc.
II, Munch, a. st. Allen, Fædrelandets Historie, och förf:s Om
Kalmarunionens betydelse i Nordens historia*
Ss. 88 o. 110. Att 1319 års möte ej får anses för en
fyrståndsriksdag, är en afgjord sak. Hvad 1359 års möte
beträffar, är det tills vidare ovisst, om det var annat än en herre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
