Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
tiiere, Fam. 8, 8, 9. Omitto illa ut vivat cum suis etc. Planc.
12, 29. Något oftare förekommer pronomen is i denna bet, i
förening med ett substantiv: Quum in ea valle consules essent,
ut evadcre (non) possent, Liv. 27, 27, 5. Exisse in ædis eo
colore et eis oculis, ut egisse causam, non commentatuui putares
Cic. Br. 22, 87. Quoniam est id ætatis ut sensum iam percipere
possit ex mærore patrio, Cic. Flacc. 42, 106 etc. — Fnit ista
6everitas in iudicio, ut istam rem accusator in magnis
crimini-bus obiiciendam putaret, Cic. Yerr. 5, 18, 45. Quæ tamen harte
liabent in specie venustatem, ut non solum sahitis, sed etiam
voluptatis causa inventa esse videantur, de Or. 3, 46, 180. Men
det är ganska vanskligt att skilja denna betydelse hos pronomen
från den rena demonstrativa, en sak, som, utom den ofvan
antydda obestämdheten i pronominas förhållande till en följande
ut-sats i öfrigt, föranledt den olika uppställningen af den regel,
som behandlar detta språkbruk, i det grammatikförf. sökt
undanrödja eller kringgå denna svårighet och de däraf följande
inkonseqvenser. Jfr. exempeln vid subst., som betyda "mening», "åsigt".
Vi framställa därefter bruket af ut-satser efter
I. Demonstrativa pronomen i pr ep o
sitions-uttrych samt adverb.
Is: In id fides data consuli est, ut in acie aut quiescerent
aut adiuvarent Romanos, Liv. 32, 30, 8. In id, ne cui Romano fidem
exposceret, Liv. 30. 12, 17. Ratus ad id captiim superiorem
lo-cum, ut in nversos impetum darent, ib. 5, 38, 3. Ad id valere
arbitror, ne nos in amicitiam accipiamur, ib. 7, 30, 4. 6, 42,
1. Redeo igitur ad id, ut iam tibi etiam pollicear aliquid quod
primo omiseritii, Cic. Fam. 4, 13, 6. Ordiamur ah eo, ut
in-tellegamus omne animal se ipsum deligere, Fin. 5. 10, 27. Tamen
tantum afuit ab eo, ut ulla ignominia iis exercitibus quæreretur,
ut etc. Liv. 25, 6, 11. Cic. Tusc. 1, 31, 76, hvilka exempel
åskådliggöra uppkomsten af tvänne ut-satser efter tantum abest.
Lanuvinis civitas data, sacraque sua reddita cum eo, ut ædes
Iuno-nis communis cum populo Romano esset, Liv. 8, 14, 2. Antium
nova colonia missa cum eo, ut Antiatibus permitteretur, ib. 8, 12,
16. 30, 10, 21. 36, 5, 3. Quod in eo positum est, ut naturæ
consentiat, Cic. Fin. 3, 14 45. Quum iam in eo esset, ut oppido
potiretur, Nep. Milt. 7, 3. Paus. 5, 1. Iam in eo rem fore ut
Romani aut hostes aut domini habendi sunt, Liv. 8, 27, 3. 28,
22, 8. 30, 19, 3. 33, 41, 9. Totum igitur in eo est, ut tibi
imperes, Cic. Tusc. 2, 22, 53. Neque in eo soluin diligens fuit,
ut accusatorem filio suo compararet, Clu. 67, 191. Qui in eo
erat occupatus, lit hellum quam diutissime duceret, Nep, Ale.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
