Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
Sveriges historia från äldsta tid.
ypperliga arbeten öfver vikingatiden. Det liar nämligen aldrig
ingått i desse författares plan att utreda, hvilken andel särskildt
svenskarne haft i vikingatåg och fredliga förbindelser vesterut,
hvartill kommer, att från norsk sida försök hafva gjorts att
reducera den svenska andelen till ett icke nämnvärdt minimum. Dr
Montelius ådagalägger, att den samma ingalunda varit obetydlig.
Han omtalar, huruledes ännu i flera gammalsvenska landskap finnes
qvar en stor mängd runstenar, resta till åminnelse af män, hvilka farit
till England. Bland dessa stenar äro i synnerhet två
anmärkningsvärda: den ene, vid Kolstad i Upland, är rest till minne af
Gere, "som vester satt i tingalidet", således en svensk, som tjänt
i tingmannalidet; den andre, i Össeby socken af samma landskap,
är rest af Ale, "som upptog åt Knut skatt vester i England".
Ännu talrikare minnen af Englandsfärderna hafva vi i de många
angelsachsiska mynt, som hittats i svensk jord, mest på Öland
och Gotland. Spår af samfärdseln med de britiska öarne finner
förf. äfven i vikingatidens ornamentik.
Beträffande samhällsskicket under hednatiden säger dr
Montelius: "Vanligen anser man att Sveriges invånare vid denna tid
— hednatidens slut — hade att glädjas åt fullkomlig jämlikhet. Detta
är dock ett misstag, emedan hos våra förfäder, liksom hos
månget annat folk, endast den frie jordägaren, som ej trädt i
konungens eller annans tjänst, var i full besittning af de politiska
rättigheterna, under det att flertalet af landets fullvuxna manliga
befolkning var i saknad däraf. Alla konungens män, alla landtbor
(arrendatorer) och alla andra, som ej på en gång voro män för
sig och ägare af jord, uteslötos nämligen mer eller mindre från
åtnjutande af dessa rättigheter, äfven om de voro friborna. Och
alla trälarne, en talrik klass, saknade fullkomligt all rätt till
deltagande i landets och kommunens angelägenheter, hvilket äfven var
förhållandet med de frigifne. Det torde därför icke vara något
tvifvel om, att en Större del af Sveriges befolkning är i besittning
af politiska rättigheter nu än för ett årtusende sedan."
Ytterligt sparsamt flyta källorna till historien om den
vigtiga nybildningstid, som omfattar kristendomens införande och den
däraf uppkomna striden mellan svear och götar, mellan sverkerska
och erikska ätterna, grundläggningen af det andliga frälset, och
det är egentligen först med folkunga-ättens anträde till regeringen,
som vi komma på mera säker historisk mark. Omsorgsfullt som
alltid redogör förf. för de magra resultat, som forskningen öfver
denna tid lyckats uppnå, och det är icke hans skuld, om
utvecklingens trådar synas afslitna. Ett par punkter synas oss något
tvifvelaktiga. Förf. säger om den Sigfrid, som döpte Olof
Skötkonung: "hans engelska härkomst synes, på grund af nyligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
