Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
Det franska undervisningsväsendet.
latine", och dels är i den muntliga examen de matematiska
spörsmålen af betydligt lättare art än i Bacc. ès sciences complet.
Annars är det ingen skilnad mellan de båda formerna af Bacc.
ès sciences, utan allt hvad som i öfrigt är sagdt om "complet"
gäller äfven om "restreint"; och diplom utdelas i ena fallet som
i det andra. Hela formen "restreint" är uppfunnen (1858) för
att för medicine studerande, hvilka före afläggandet af de
medicinska examina böra ha absolverat båda "Baccalauréats" (ès
let-tres och ès sciences), ej göra arbetet tyngre än skäligen kan
anses behöfligt, och att i detta syfte för deras räkning något
nedpruta de matematiska fordringarna.
Efter denna framställning af de båda franska
studentexamina på latin-linien, torde någon möjligen vilja förelägga oss
den frågan, huruvida den franska studentexamen bör anses
svårare eller lättare än den svenska. Härpå svara vi, att på det
hela taget den franska "baccalauréat" utan allt tvifvel är
svårare och detta icke blott med afseende på fordringarna i vissa
vigtigare ämnen utan äfven med afseende på strängheten af sjelfva
examen. Eörande denna senare synpunkt anföra vi efter en svensk
författare *) det egendomliga factum, att man till strängare
kontroll markerar svaret på hvarje fråga med en kula, hvars färg
uttrycker svarets beskaffenhet: hvarvid svart betyder dåligt, rödt
någorlunda, hvitt bra. Vi tillägga härtill, att frågorna för tids
vinnande äro kort och bestämdt affattade och komma liksom slag
på slag, och att några resonnemanger och utläggningar å
lärarens sida eller några jämkande försök att "hjälpa lärjungen på
tråden", allt saker, som äro vanliga hos oss, och som rätt
mycket underlätta förhöret för lärjungen, ej alls tillåtas i Frankrike.
Allt är där i strängaste militäriska mening "ord och afsked",
och säkert får hvarje lärjunge på den halfva eller tre qvarts
timma, som för hela det muntliga förhöret i ämnena är åt honom
anslagen, långt flera frågor, än han får på hela examensdagen hos
oss. Hvilket examenssätt bör föredragas, tillåta vi oss ej att
afgöra; men visst är, att det franska är det svårare för
lärjungen.
Körande åter fordringarna i do särskilda ämnena kunna vi
ej inlåta oss på en detaljerad framställning utan nöja oss med
att för deras räkning, som äro roade att göra en jämförelse,
lämna följande kortfattade öfverblick af ämnena:
I klassiska språk äro de ungefärliga fordringarna redan af
det föregående klara, och det lider väl intet tvifvel att öfver-
*) P. A. Geijer, "Meddelanden om skolor och univeisitet i
Tyskland, Italien och Frankrike". (Upsala universitets årsskrift 1876.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
