Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
Den svenska folkskolans utveckling.
6. Lärares antagande.
Därom stadgas, att skolrådet skall annonsera tjänsten ledig
i den officiela tidningen: ansökningarna skola sextio dagar efter
ledigförklarandet insändas till skolrådets ordförande; skolrådet
beslutar sedan, om läseprof skall fordras; därpå uppföras tre på
förslag i den ordning de genom gudsfruktan, kunskaper och
skicklighet att undervisa anses förtjänta att komma i åtanke. Mellan
de föreslagna anställes val på kyrkostämma, hvarvid pastors röst
gäller lika med halfva antalet af de församlingens röster, som vid
valet blifva afgifna och lagligen erkända.
I enskildheterna lida bestämmelserna om skollärares
antagande af åtskilliga otydligheter, hvadan ej sällan rättegångar om
skollärareval förekomma. I detta hänseende behöfver
folkskolestadgan omarbetas, på det att tydlighet och bestämdhet måtte
vinnas. Många önska den förändringen, att pastors röst ej måtte
räknas lika med halfva församlingens. Men besinnar man, att
pastor i allmänhet bäst torde kunna bedöma, hvilken af de
sökande är den lämpligaste till skollärare i församlingen; erinrar
man sig därjämte, hvilken stor roll slägt- och bekantskap eller
relationer af allehanda andra slag spela vid lärares tillsättande,
torde man tveka att med sin röst bidraga till undanrödjandet af
don dam, som i många fall kan förhindra väljandet af olämpliga
lärare.
7. Läroämnen i folkskolan.
Enligt folkskolestadgan skulle undervisning meddelas i
följande ämnen: Innanläsning, rätt- och välskrifning, katekes,
biblisk historia, fysisk och politisk geografi, fäderneslandets historia,
hufvuddragen af allmänna historien, räknekonst, allmänna
begreppen af geometri, linearteckning och naturlära, gymnastik och
kyrkosång. Dock kunde barn, "hvilka af fattigdom hindrades att
undervisningen längre tid begagna, eller som saknade erforderlig
fattningsgåfva att förvärfva det fulla kunskapsmåttet, som
undervisningen erbjöde", få lämna skolan, sedan de inhämtat nödig
kunskap i ren och flytande innanläsning af svenska språket,
religionskunskap och biblisk historia till den grad, som erfordrades
för att kunna hos presterskapet börja den egentliga
nattvardsläsningen; kyrkosång, med undantag af dem som därtill saknade
anlag; någorlunda färdighet i skrifning och i användning af de
fyra räknesätten i hela tal. Denna senare lärokurs var således
det kunskapsmått, som skulle fordras af de minst lyckligt lottade
bland landets fullsinnade invånare. Men i stället blef det under
en lång följd af år ansedt såsom det för alla folkskolans barn
föreskrifna kunskapsmåttet. Så snart detta var inhämtadt, menade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
