Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
Drysén, Franska tal- och skriföfningar.
jungen muntligen öfversatta genomgånget pensum tillbaka från
svenska till det främmande språket, hvarvid satserna på
mångfaldigt sätt kunde varieras. Lärjungen finge härvid röra sig med
redan kända glosor och talesätt, han behöfde ej för mycket
anstränga minnet och hade att göra med ett positivt innehåll.
Dessa ytterst nyttiga öfningar skulle ersätta många s. k.
talöf-ningar.
Vi våga vidare mot Dryséns öfningsbok anmärka
obehöflig-heten af "talöfningar för att bibringa kännedom om vissa
ortografiska egenheter" t. ex. viel en del verb af första
konjugatio-nen (se styckena 9, 10, 11, 12). Läraren har godt tillfälle att
vid temaskrifning väcka uppmärksamhet på dylika saker.
Däremot hade det varit nyttigt, att oregelbundenheten i uttalet vid
en del ord hade anmärkts inom parentes vid ordförteckningen.
Erfarenheten visar, huru behöfliga sådana fingervisningar äro för
många lärjungar.
Måhända torde man kunna påstå, att öfningsboken här och
där onödigtvis sysselsätter sig med att inskärpa småsaker,
hvarmed ynglingarne på skolans mellanstadium icke torde böra
belastas. Bäst vore, enligt vårt förmenande, om man jämte
eftersträfvad säkerhet i formerna koncentrerade sig på flitig inöfning
af grammatikens kardinalregler såsom artikelns bruk, pronomina,
konjunktiven, infinitiven, ocli negationerna. Det vore godt och väl,
om lärjungarne kunde bli sadelfasta härutinnan och det kunde i
6:te klassen tillsvidare anstå med inhämtande af mindre
väsentliga saker, t. ex. adjektivets egenheter ifråga om
kongruensen med substantivet gens, 55 stycket (för öfrigt en ganska
orimlig språkföreteelse i franska grammatiken, uppkommen genom
äldre franska grammatisters obekantskap med språkets historiska
utveckling); likaledes torde det ännu vara obehöfligt att inöfva
kongruensen af adjektiven nu, excepté, ci-inclus o. d. samt vid
talesättet avoir V air, den mindre vigtiga skilnaden mellan vissa
partiklar såsom du reste och au reste, du moins och au moins,
samt böjningen af så sällsynta ord som Voeil-de-Christ
(stjern-ört). le narval (narhvalen), heliot (småtäck), profès (som aflagt
klosterlöfte) och ammoniac (som innehåller ammoniak) o. s. v.
Äfven torde talöfningarna vara för litet systematiskt
anordnade, hvarigenom det kan hända, att lärjungen väl får göra
bekantskap med mångahanda, men efter bokens genomgående saknar
den rediga öfverblicken af det grammatiska lärostoffet. Hvad det
meddelade ordförrådet angår, torde det vara hämtadt från ett väl
inskränkt område. Det hade däremot varit önskligt, att en väld
samling glosor och mönsterfraser från det gängse samtalsspråket
inflickats. Äfven tryggar man sig hälst till en öfningsbok, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
