Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Fri rörelse och gymnastik".
Innevarande års två första liäften af Pedagogisk tidskrift
innehålla en kort uppsats med ofvanstående öfverskrift och
undertecknad af O. N. — Denna uppsats vidrör gymnastiken på ett
mycket omfattande, men ock på ett tämligen summariskt sätt;
likväl inlåter den sig med en afgörande bestämdhet på
generalisering af rörelseförrådet. — Då man bör kunna antaga, att de
fleste gymnastiklärare i landet läsa uppsatsen, och då de däri
skola finna åtskilligt, som icke synes vara i samklang med den
undervisning, som meddelas vid gymnastiklärarebildningen, torde
det vara lämpligt att icke låta den samma gå alldeles oanmärkt
förbi.
Då den första delen, den ojämförligt vidlyftigaste, är ett
allmänt resonnerande utan någon praktisk betydelse för
undervisningen, värö sig i ett eller annat hänseende, torde denna del
här kunna förbigås. I den andra delens första stycke indelas
hela det pedagogiska rörelseförrådet i ’;’fristående rörelser,
förflyttningsrörelser och stödrörelserr:. Denna indelning är, som
en hvar lätt finner, af nära slägtskap med den efter redskap
uppstälda klassifikationen, hvilket indelningssätt är allmänt i den
tyska gymnastikmetoden. Emellertid säger förf. i den förra delen
af uppsatsen med allt skäl, "att de yttre redskapen aldrig kunde
eller borde blifva mera än ett organismen sjelf helt och hållet
underordnadt hjälpmedel’’. Det vill m. a. o. säga, att hvarje
gymnastisk rörelse bör vara en följd eller ett uttryck af en hos den
mänskliga organismen sjelf inneboende anledning, behof. Hvad är då
naturligare än att för användningen äfven söka indela rörelserna
efter liknande grunder, eller efter deras olikartade inflytande på
organismen, och icke efter något som förefinnes utom densamma och
hvaraf han icke behöfver bero, åtminstone icke i samma grad.
All rörelseindelning efter redskap eller yttre betingelser blir
också haltande. Gränserna blifva visserligen stundom äfven svåra
att bestämma efter det här i landet för länge sedan antagna
indelningssättet, dock kan icke sammanblandningen af rörelser
blifva så stor eller förbistrande, som om ofvan anförda eller därmed
närbeslägtade indelningar läggas till grund vid tillämpningen.
Ty inom hvar och en af dessa tre hufvudgrupper finner man
rörelser, som äro hvarandras motsatser i afseende å verkan, hvilka
således på grund häraf icke borde kunna räknas till samma
Pedagogisk Tidskrift.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
