Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 Tyndall, Värmet betraktadt såsom rörelse.
som klara och lifliga framställning mottogs med begärlighet af
hela den bildade verlden. Inom kort tillgodogjorde sig de större
länderna detsamma i öfversättning och önskvärdt hade varit att
äfven Sverige tidigare kunnat se sin litteratur därmed riktad, men
bättre sent än aldrig. Arbetet är ännu lika läsvärdt, som då det
utgafs, utan att någon mera genomgripande förändring genom
vetenskapens vidare framsteg blifvit nödvändig. På några ställen
är visserligen framställningen sådan, att författaren ej skulle
skrifvit den i föreliggande form, om arbetet nu för första gången
lämnats i allmänhetens händer, på andra skulle utan tvifvel nya
undersökningar och däraf följande tillämpningar anförts, men
arbetets lärorikhet och läsvärdhet minskas ej däraf i nämnvärd mån.
Boken är indelad i 15 kapitel. Be 7 första behandla
detter-mometiska värmet, dess alstring och förbrukning uti mekaniska
förlopp, dess mekaniska eqvivalent, uppfattningen af värmet såsom
molekular rörelse, tillämpning af denna uppfattning på materiens
fasta, flytande och gasformiga tillstånd, på kropparnes utvidgning
och förbränning, på egentligt värme, på smältnings- och
förgas-nings-värme, samt på värmets fortplantning genom ledning. Uti
de återstående kapitlen behandlar författaren det strålande värmet,
dess fortplantning såsom en vågrörelse i etern, dess förhållande
till de materiella kropparne under deras olika aggregationstillstånd,
redogör utförligt för sina undersökningar öfver gasers, ångors och
vätskors absorption och utstrålning af värme och förklaringen
därtill, behandlar jordens, månens och solens värmestrålning, den
sistnämdas byggnad, den möjliga källan till hennes arbetsförråd
och dettas förhållande till såväl den oorganiska som den organiska
naturen på jorden, och visar slutligen hvilken sönderdelande
inverkan de korta etervågorna kunna utöfva på gaser.
Benna knapphändiga uppräkning af de hufvuddelar, hvari
arbetet låter indela sig, lämnar endast en ytterst ofullständig
föreställning om det rika innehållet. Med Tyndalls erkända
mästerskap är allt på ett synnerligen enkelt och klart sätt framstäldt,
så att endast kännedomen om naturlärans enklaste begrepp är
nödvändig såsom underbyggnad för att till fullo följa
utvecklingens gång. Öfversättarens ändringar äro ej betydliga och bestå
hufvudsaklingen uti omkastningar och uteslutningar inom den del
af arbetet, där Tyndall framställer sina egna undersökningar. En
väl stor utförlighet och upprepningar af samma sak göra
originalet på flera ställen i denna del af arbetet tungt och
öfversättaren har med stor grannlagenhet ingripit och, såsom det synts
referenten, i allmänhet till afgjord vinst för läsaren.
Öfversättarens språk är, såsom man kunde vänta från hans föregående
populära uppsatser, ledigt och vårdadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
