Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. G. Morén, Engelsk läsebok.
265
förteckningen. Detta må särskildt betonas mot den finske
anmälaren, som i ordlistan funnit "jämte några blunders ett
liun-dradetal oriktigbeter delvis härrörande ur en ytterst slarfvig
korrekturläsning, delvis betingade af felaktigheterna i tabellen öfver
uttalsbeteckningen". Att åtskilliga fel finnas till följd af
beteckningens otillräcklighet, är anmäl, färdig att vidgå, men att
uppvisa ett hundradetal af oriktigheter till följd af slarfvig
korrekturläsning torde hr K. stå sig skäligen slätt med. Anmäl.
3 2
har ej funnit andra tryckfel än up för up tvänne ggr, samt ett
och annat obetydligare, hvarför Hr M. väl ej kan ställas
4
till ansvar. Käp -tån (captain) sid. 132 är afvikande från E. S.
4
ordb., som har den rättare beteckningen kapt’n.
Systemets betecknings-resurser äro otillräckliga, särskildt i
fråga om vokalerna.
Ett par anmärkningar må här i korthet framställas,
hvartill hr Moréns förteckning ger anledning.
Hr Kleineh har rätt i sitt påstående, att vokalljuden
(såsom han förmodligen menar, ej "a-ljuden", såsom han säger, ty
det är ju oegentligt att tala om ä-ljud i ord, hos hvilka intet
ä-ljud fins) "i rate och rare, ehuru lika tecknade, äro af
väsentligen olika natur". Det första är en diftong (ëi), under de
det andra är ett ä, möjligen öppnare än det svenska. Det är
vidare vilseledande att teckna vokalljuden i no, möre, door,
four, board med samma tecken o. Alla dessa ord ha likväl ej
samma vokalljud. No har o (= diftong, öu). Hr M.
tyc-i
kes ock fatta o såsom diftong, då han bestämmer det = "långt
slutet å, blandadt med o", hvilket är lika med Oides beskrifning.
E. S. ordboks beskrifning torde vara något korrektare.
Emellertid äro dessa beskrifningar ej till fyllest görande för att ge en
rätt uppfattning af det ljud, som faktiskt fins i ex. no. De öfriga
3
nyss uppräknade möre etc. böra hällre tecknas o. (Jfr för
öfrigt Storm, Eng. Pilologi Kva. 1879, sid. 55 anm. 2).
Vokalljudet i obetonade stafvelser är ett kort af obestämd
klangfärg (af Sweet tecknat e), väl närmast motsvarande hvad
2
hr M. tecknar u samt liknande det i svenska dialekter, särskildt
Sörmlandsdialekten, förekommande uttalet af det första
sjelflju-det i t. ex. gosse.
Ett sådant uttal har obestämda artikeln a, som dock af hr
M. och E. S. ordb. tecknas a.
Man invänder, att engelska lexikografer och ortoepister
teckna så eller så, och dem må man väl sätta tro till. Att dessa
Pedagogisk Tidskrift.
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
