Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282 Lönereglering och läroverksorganisation.
inkomster, som äro anslagne åt lärarne och dem, som tillkomma
tjänstemännen vid de centrala ämbetsverken, huru, säger jag,
lärarnes löner hade tagit sig ut, om jämförelsen blifvit utsträckt
till presterskapets. Jag tänker mig t. ex. en lärare i afseende
på aflöningen jämförd med en kyrkoherde. Läraren får
naturligtvis icke vara adjunkt eller yngre lektor, han måste vara
lektor i högsta lönegraden. Ej häller kan det gå an att med en
sådan lektor jämföra en kyrkoherde i första eller andra klassens
pastorat; nej, låtom oss välja en pastor i ett medelstort pastorat af
tredje klassen. Om man tager i betraktande en sådan kyrkoherdes
verkliga lön, som ofta i anseende till boställenas låga uppskattning
med 25 k 30 proc. öfverstiger den angifna, vidare fria husrum,
vedbrand m. m., oüh därjämte den omständigheten, att
lefnads-kostnaderna på landet äro betydligt mindre än i staden — tager
man allt detta i betraktande, så finner man. att lektorn kommer
i ett betydligt minus i förhållande till kyrkoherden, ett minus
på tusen kronor eller mera. Ungefär enahanda blir resultatet,
om man sammanställer en kronofogdes löneinkomster pius de
sportler, som man icke gärna tänker sig skilda från dennes tjänst,
med en lektors, ja, äfven med en rektors vid ett högre läroverk.
Då nu, såsom jag antydt och andre före mig tydligen
bevisat, lärarnes aflöning är allt för knapp, så synes det, som om,
då detta för dem ogynnsamma förhållande icke kan vara
fördelaktigt för sjelfva de läroverk, vid hvilka de äro anstälde, det
för närvarande funnes en läroverksfråga, som vore af öfvervägande
vigt, ja, så öfvervägande, att alla andra hade sin betydelse, allt
efter som de stode i ett närmare eller fjärmare sammanhang med
denna. Och hvilken denna fråga är, det är klart af det
föregående.
Det är också klart, att det icke är min mening att påyrka
full likställighet i afseende på lönerna emellan lärarne och öfrige
med dem i åtskilliga andra hänseenden jämförlige ämbets- och
tjänstemän. Någon skall ju stå efter alla andra, någon skall
vara den siste. Och vi må gärna efter vanligheten intaga sista
rummet. Men det vore att önska, att de främste bland oss och
de siste bland andra icke må blifva skilda genom ett alltför
stort afstånd.
Men huru obetydliga anspråkon å lärarnes sida än äro, saknas
icke de, som misstänka, att ett hinder för en rättvis lönereglering
ligger i det, såsom man tycker, alltför stora antalet lärare, och
att därför en ny rättvis lönestat icke kan väntas förr, än
läroverken blifvit så omorganiserade, att lärarnes antal inskränkes.
En så beskaffad organisation, menar man, sammanhänger med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
