Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 Lönereglering och läroverksorganisation.
Ännu en möjlighet finnes till minskning af lärareantalet,
och denna möjlighet består uti indragning, där sådant utan skada
kan ske, af läroverk, som genom sitt ringa lärjungeantal icke
bereda det allmänna en fördel, som motsvarar omkostnaderna,
samt af likartade skäl uti borttagande från andra af en eller
flere klasser uppifrån. Men då jag icke tror mig vara i stånd
att på ett nöjaktigt sätt utreda denna icke mindre vigtiga men
så mycket mera ömtåliga del af ämnet, afstår jag gärna
pröfningen häraf åt personer med större sakkännedom.
Ännu en gång må det tillåtas mig att upprepa, hvad jag
förut antydt, att en billig löneförbättring icke tål något uppskof,
till dess en ny skolorganisation inträdt. Man kan nämligen tänka
sig, att denna organisationsförändring aldrig eller först i en
aflägsen framtid skall inträffa, i hvilket fall det är lätt att inse,
hvad som skulle blifva af löneregleringen. Men man kan snarare
antaga, att den ofta nämda organisationen är allvarligt menad,
och att hon kommer att blifva antingen af en mycket
genomgripande beskaffenhet och följaktligen kräfva en tidrymd af några
år, eller ock att med undvikande af alla äfventyrliga försök
inskränka sig till vissa skolors och skolklassers indragning. I
senare fallet tyckes det, som om en sådan förändring redan vid
nästa riksdag skulle kunna beslutas och i omedelbart
sammanhang därmed en ny definitiv lönestat uppställas, i förra fallet åter
torde det vara med rätt och billighet öfverensstämmande, att ett
tillfälligt lönetillägg beviljades att utgå, intill dess en ny
organisation af läroverken hunnit att genomföras.
Eksjö i juli 1880.
V. E. Schultz.
Genmäle.
I 1879 års första häfte af Pedagogisk Tidskrift har min
svenska språklära hedrats med en granskning, som först i början
af innevarande år kommit under mina ögon och som trägna
ämbetsgöromål hindrat mig att förr, än nu, bemöta.
Granskaren, herr —f—g, som i olikhet med flertalet af
nutidens granskare, verkligen synes hafva gjort sig möda och
haft förmåga att tränga till arbetets kärna, säger i inledningen,
att han för ett rättvist bedömande bör skärskåda arbetet ur
tvänne synpunkter, betingade af de två ändamål med det samma,
som titelbladet angifver, nämligen att begagnas vid undervisningen
i mellanskolorna och vid sjelf-id. Jag har svårt att finna dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
