Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
Genmäle.
frukta, som börjas med o. Ända intill senaste tider fortgår i
vårt språk detta u-ljudets öfvergång till ö-ljud (likasom i-ljudets
till e-ljud) såväl i ändelser um till om, u till o o. s. v.), som
i stam, såsom i trua-tro, skulu-skola, spurSi-sporde, prefixet
ü-o o. s. v.
4:o) att jag "med orätt sid. 114 not. 124 försvarar den
gamla föreställningen, att senare skulle komma af sedan, ej af
sen". I den åberopade noten säger jag tvärt om, att
ordningsadjektivet sednare, såsom kommande af och motsvarande adverbet
sedan, bör ’ noga skiljas ifrån senare, såsom komparativ af sen
och ej varande ordningsadjektiv. Men emedan denna not
verkligen af mig är afsedd att gent emot Eydquist (som gransk, här
åberopar) försvara bibehållandet af både sednare och senare i
vårt språk, så vill jag här försvara detta bibehållande. Eydquist
utdömer sednare på den grund, att norræna tunga har endast
siSari eller sijjari och detta i bägge betydelserna; men utgör
detta ett tillräckligt skäl till utdömandet? I sådant fall blir
vårt språk mycket fattigt, ty vi få då utdöma mer, än hälften
af vårt ordförråd. Vidare innehåller den nuvarande isländskan
både siäari och seinari. Se t. p. Easks företal "Til Lesandanna"
till hans ed. af Snorra-Edda. Dessutom äro sednare och sednast
tämmeligen gamla i vårt språk, ty redan Ihre upptager dem.
Slutligen: om endera skall utdömas, hvarföre då sednare, som,
tydligen detsamma, som sicJari, just har norræna häfd? Se där
en af de många oföljdriktigheter, som Eydquists af många såsom
en berättigad språklagbok ansedda arbete innehåller!
5:o) att jag, såsom vanligen antages, förklarar Berserk
såsom kommande af ber = bar och serkr) vara liktydande med:
utan pansarskjorta. Gransk, vill hafva det att betyda:
björnskjorta. Men detta skulle i norræna tunga hafva hetat
biarn(ar)-serkr (såsom biarnarsaga m. fl.). Sant är visserligen, att i
skåldskiparmål sid. 129 och 221 nämnes bland många andra
såsom poetiska namn på björn bersi och hera, men dessa namn
begagnas, så vidt jag kunnat finna, endast i poesi, såsom t. p.
i Völundar-Qvida: "Gèck at brenni bero-hold steikia" men
ber-serkr däremot är ett rent prosaiskt ord. I Sigur]jar-Quida,
Fafnis-bana J)i*iJ)Ia har man tillfälle att se, huru man i prosa undviker
de poetiska orden. När det nämligen här i en vers heter:
gera-hold (Vargr heter nämligen enligt Skåldskaparmål sid. 128
poetiskt: geri), så heter det däremot i den näst föregående
prosan, som åberopar denna vers, vargs-hold. Jag erinrar slutligen
om den med berserkr analoga bildningen berbeint och om den
med ordets nu af gransk, förkastade betydelse öfverensstämmande
beskrifningen på berserkarnes skaplynne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
