Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
Demokraterna och skolfrågan.
— — — "Man kan icke nog berömma deras
(demokraternas) omsorg om folkskolorna och deras nit att öfver allt
mångdubbla dessas antal, men deras sätt att uppfatta den högre
skolbildningen gifver rum åt kritiken. Den klassiska undervisningen
hvilade på den dubbla principen, att ingenting i denna verlden
är nyttigare än det onyttiga, och att de studier, som mest egna
sig att stärka själsförmögenheterna, äro de som bäst passa för
ungdomen. Undervisningens uppgift var att lära lärjungen att
lära, och man hade upptäckt att matematik och humaniora ärcr den
bästa gymnastik för förståndet. Demokraterna äro af motsatt
åsigt mot Montaigne, de tänka icke såsom han, att ett väl
städadt hufvud är bättre än ett fullproppadt, att en klok lärare
icke betraktar ett barns hjärna som en tratt, dit han utan
ur-skilning och ordning kan hälla in hvad som hälst, att man gör
folk servila och fega, då man icke lämnar dem frihet att tänka
något för sig sjelfva, och att en sak, väl lärd och väl smält, är
mera nyttig för förståndet än alla ungefärliga kunskaper i
verlden. Vid den påpekade undervisningsreformen är demokraternas
innersta afsigt att bereda de små framtida valmännen att en dag
väl uppfylla sina medborgerliga skyldigheter, och att på samma
gång möblera deras hjärna med alla de kunskaper, som behöfvas
till egen förbrukning för en medborgare, hvilken respekterar sig
sjelf och vill påkalla aktning hos sin kyrkoherde. Man skall
lära dem redan vid 12 års ålder mycket moral och kunskap om
de mänskliga rättigheterna, litet fysik, litet kemi, litet zoologi,
litet botanik, litet geologi, litet mineralogi, litet af hvarje.
Ingenting är mera beundransvärdt än naturvetenskapen, förutsatt att
man meddelar den vetenskapligt, men huru är det möjligt att
gifva en vetenskaplig undervisning i fysik åt en lärjunge, som
icke föstår ett ord algebra, och som ännu "leker häst"? Det
kommer icke häller i fråga; det är bara meningen att reducera
naturvetenskaperna till en slags katekes, som barnet skall plugga
utantill likasom don gamla, och som kanske är ämnad att aflösa
denna.
Man kan föreställa sig ett land, där folkundervisningen
lämnade intet att önska, och där universiteten, utrustade med de
förträffligaste laboratorier, • icke skulle vara af synnerligt gagn,
ett land, där hvar människa kunde läsa och skrifva, och i
hvilket det hvarken skrefs eller lästes något som duger, ett land, där
hvar man kunde litet fysik, en smula kemi, botanik, geologi o. s. v.
och som icke skulle frambringa någon stor fysiker, kemist eller
geolog, eller öfverhufvud någon framstående naturforskare, ett
land, där enhvar kunde på sina fem fingrar den fria tankens
katekes, och där ingen tänkte något, ett land som skulle med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
