Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367 Borgström, Svensk och Tysk språklära.
efter verbet, hvilka sammansättningar han benämt upplösta, t. ex.
gå af\ gå på, gå åt. Dylika sammansättningar äro, som förf.
anmärker, talrika och borde därför ej så med tystnad förbigås
som vanligen är fallet. Vidare har förf. synts bemöda sig att
i det tyska språket redogöra för de förändringar, som stamorden
undergå vid tillägg af härledningsändelser och som
bestämningsorden äro underkastade, då de förenas med grundorden. 1 fråga
om subst, har han uppstält regler, som angifva, när de härvid
brukliga ändelserna s. e, en eller er böra nyttjas. Man får
således veta, hvarför det skall heta übungéplatz, Heldenalter o. s. v,
— en kunskap, som torde vara lika god som hvarje annan
genom formlärans studium inhämtad.
Vi öfvergå nu till satsläran, som förf. delar i allmän och
tillämpad, angifvande den senares uppgift vara att visa, huru de
särskilda ordklasserna tjäna till att uttrycka satsens olika
förhållanden. Den allmänna satsläran, som innefattas i de 2 första
kapitlen, är systematiskt uppstäld och affattad med redighet och
lagom utförlighet. Definitionerna äro korta och, så vidt vi förstå,
riktiga; endast vid defin. af predikatet torde en oriktighet ha
insmugit sig. Äfven mot ff:s påstående i reg. 170, anm., att
gemensamt predikat ej åstadkommer sammandragna
satsbindningar torde man kunna med fog protestera; om ock påståendet kan
gälla om det af förf. anförda ex., så kan man dock framställa
andra, där sammandragning tydligen äger rum, t. ex. Fadern och
sonen älskade henne. Förf:s ex. på gemensamt attribut är
mindre riktigt. Detta frånsedt är ff:ns framställning af satsläran,
som sagdt, särdeles god, och gäller detta i synnerhet läran om
den sammansatta satsen. Emellertid har förf. gjort sig skyldig
äfven här till några nyheter på terminologiens område, som
alltid är ett vågadt tilltag af den, som vill ha sin bok använd i
skolorna. Vid angifvandet af de olika slagen af objekt säger
näml. förf., att detta med afseende på det sätt, hvarpå det
förenas med träns., är af två slag : 1) omedelbart, som utan prep.
och 2) medelbart som genom prep. förenas med det utbildade
ordet. Denna bestämning, som öfverensstämmer med franskans
régime direct och indirect, strider dock mot det häfdvunna
bruket, enligt hvilket omedelbart obj. är lika med ack.-obj. och
medelbart lika med dativ-obj. Likaså har förf. nyttjat benämningen
"faktitiv" i st. f. predikatsfyllnad. Dessa nyheter må kunna
försvaras, men äro alltid vågade.
I den tillämpade satsläran upptages en ansenlig del af den
allmänna kasusläran, hvari förf. redogör för bruket af subst:s och
alla substantiviskt nyttjade ords kasus. I allmänhet bemärker
man så väl här som i de följande delarne af satsläran ett be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
