Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395 Cawallin, De Xenoplionteo temporum et modorum usu.
naftanq. 194 tintiv tf naiv ctvzov ort fjv avrro linoXXoifuvt]S iféVo?
erkännes, att v motsvarar impf. äfven i oratio recta (eftersom
sammanhanget visar att o %hos var död, då orden sades), men Lys.
XIII. 41. iUytv ort, aiTioi f/v rov 9avàxov (sc. o!) motsvarar
helt visst (jfr § 41 <bv ovToi nàvTiov aizios laTi) åttios laxi
1 oratio recta och af samma beskaffenhet är Thuc. VIII. 94. 1
nas th avTo tovto Ivo/uitev elvai to naXai Xiyo/utvov ino
8ri()a/uévovS — uti Is to ttc/iapa inXtov at vrjes (jfr ibdm 91. 2
as fyt) Srjttauivrji ovx Kvßolcc juüXXov ij rol! tfi/ttovai TtjV
,hiti(ov(iav nqoanXelv xai ci (it) th fjät) ifvXa^eTat XtjOetv
åuoffhtqivta^ (jfr äfven Thuc. I. 35. 5). — Xen. Hist. gr. V. 2. 33
finnes väl ock ett exempel: eos fièv noXf/xixcös fyuiv ü/ov oi
Sr/ßiuoi, TT (ti v tu vvv ntn^ayfitva ytvt’a&ai, xai tiutls IXéytTt.
imqctT e yag uti tovtovs rots — vfitténois äva/uivt’at ifiXixoos
i/ovTai. Utan tvifvel hänför sig IXiyiTi så väl som loooäzt till
föremål, som voro præsentia in praeterito. Förf. har exemplet p. 31.
A andra sidan kan det väl sättas i fråga, huruvida impf. i det
från Mdvg af förf. anförda exemplet Herod. VIII. 111 fmsxqCvttvto
XfyovTtS, (ås xctTU Xoyov u(ta at Idth/via fttyaXai fjtsuv
motsvarar præsens i oratio recta och om det icke fast hällre äfven där
skulle hetat — ?)oav al H. Detta imp. utsäges, såsom La
Eoche till Hom. II. XVII. 142 uttrycker det, von dem was man
eben erst eingeselien bat eller "med Hensyn til et tidligere Skin"
(Madvig, grek. syntax § 113 Anm. 3), d. v. s. det förflutna är
där egentligen icke saken, som ännu består, utan den talandes
(förra, oriktiga) åsigt om saken. Hit hör ock det af förf. anförda
ex. (p. 28) Cyrop. I. 3. 10 xatifia&ov ott tovt’1 ii o rjv fi iotiyoqiu
(hvilket utan tvifvel i or. recta skulle heta tovt i<(> f/v y l-, liks.
Hom. Od. XVI 420 xai <Jé fff ifaaiv Iv å rifna ’IxhtxtjS /ufff
ofitjXixaS tlvcu àoiarov jlovXy xai fxvSoiai av lf ovx u(ta T0I0S
iria&a). Af samma beskaffenhet är ock Plato Phaedo 68 B
oixovv Ixavov aot Tf xftr/Qiov tovto ävå(toS, ov av tå gS
ayavax-TovvTa utXXovxa àno&avfTa&ai, Sti ovx ag tjv tfiXoaoifoS (där den
styrande satsens hufvudtempus röjer förhållandet med impf.).
Från och med pag. 29 behandlas, öfverhufvud efter samma
plan, de öfriga tempora, nämligen imperfe]ctum (öfvergår till præs.
opt. p. 30, behålles oförändradt p. 31), perfektum (öfvergår till
perf. opt. 32, förblifver, "rarius", p. 33, öfvergår till plusqf. ind.;
2 exempel anföras, ett tredje finnes H. gr. I. 4. 20), aoristus
(öfvergår till optativus aor., oftast efter verba dicendi, sällan efter
v. sentiendi; förblifver 37—38), futurum (öfvergår till fut. opt.
oftare bos Xen. än hos någon annan grekisk förf., i synnerhet i
de historiska skrifterna och efter verba dicendi et declarandi ilniv
ort äerjaoi o. dyl. p. 38—42, förblifver pagg. 42—44), poten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>