Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1880.
427
förgäfves stått på dagordningen. — Utskottets hemställan blef af
kammaren utan diskussion bifallen.
Några ord skulle vi med anledning af denna motion vilja
redan här tillägga, men vi uppskjuta det, tills vi redogjort för
utskottets ofvan nämda behandling af hr Axells motion.
6. Af hr S. Axell angående förändrad organisation af
de allmänna läroverken.
Denna motions innehåll är till en del angifvet ofvan sidan
174. Med hänvisning till hvad som där meddelats tillägga vi nu
följande:
B. Att statuterna för universiteten ändras så
l:o att för juridico- och teologico-filosofisk examen samt för
fil. kand.-examen för examinand, som vill vinna rätt att
undergå licentiatexamen inom naturvetenskapliga sektionen, icke skall
fordras föregående latinskt öfversättningsprof;
2:o att den naturvetenskapliga fil. kand.-examen äfvensom
den förberedande examen för examina till rättegångsverken och
till kon:s kansli icke skall omfatta pröfning i latin ;
3:o att godkända insigter i latin vid afgångsexamen från
realgymnasium skola berättiga till afläggande af kansliexamen,
examen till rättegångsverken, juridico- och medico-filosofisk och
fil. kand.-examen för licentiatexamen inom nat.-vetenskapliga
sektionen;
C. att riksdagen må i und. skrifvelse anhålla, att k. m.
täcktes uppdraga åt en komité, sammansatt af erfarne män af
olika lefnadsställning och verksamhet
l:o att utarbeta förslag till undervisningens ordnande i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med förenämde grunder;
2:o att i sammanhang härmed, förutom andra till
undervisningen hörande frågor, taga i öfvervägande äfven följande:
a) huruvida icke elementarskolan kan och bör sättas i
samband med folkskolan samt de 1- 2- och 3-klassiga
elementarläroverken möjligen indragas;
b) huruvida icke lärjunge i elementarskola bör erlägga en
viss afgift samt kostnaderna för öfrigt fördelas mellan kommun,
landsting och staten, men medellöse till en viss procent af
lärjungeantalet vara från afgift befriade;
c) huruvida icke elementarskolan bör vårdas och styras af
kommun och landsting inom vissa af staten föreskrifna gränser ;
d) huruvida icke lärjunge i gymnasium bör erlägga full, mot
kostnaderna svarande afgift, men medellöse till viss procent och
under vissa vilkor vara befriade från afgift, hvilken i stället
erlägges af staten, som har att godkänna gymnasiets stadgar och
utöfva kontroll öfver undervisningen;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
