Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’22
Om svensk-franska ordböcker.
21, förhållande med 24, grälig med 15, hyfsa med 22, honstig
med 20, krypa ihop med 14, köra bort med 18, oanständig
med 15, obegriplig med 10, rask med 18, ställa med 14 o. s. v.
Nordforss har t. ex. hurtig med 12 öfversättningar, klarhet med
14, kostlig med 13, minska med 12, göra sig till herre öfver
med 13 uttryckssätt o. s. v. Men hvarken den ene eller den
andre gör sig det omaket att härvid uppgifva något exempel.
Denna uppstapling af blotta glosor och uttryck utgör för den
i det främmande språket mindre hemmastadde en labyrint, uti
hvilken han, lämnad som han är åt sig sjelf, måste slutligen taga
vilse och förirra sig.
En annan omständighet, som i icke obetydlig grad äfven
torde bidraga därtill, och som i alla händelser gör honom högst
osäker och tvehågsen, är det oefterrättliga sätt, på hvilket
ifrågavarande författare handskats med den franska stafningen. Sjelfve
anföra de Franska akademien såsom den myndighet, hvilken de
velat följa i fråga om ortografien. Låtom oss se huru härmed
förhåller sig.
Vi erinra om, att då den första upplagan af Nyströms
svensk-franska lexikon utgafs (1794), hade trettiotvå år förut
(1762) fjärde upplagan af Franska akademiens "Dictionnaire"
redan utkommit; och då sedermera andra upplagan af samma
svenska lexikon blef synlig (1798), hade tre år förut (1795 —l’an
III de la E. F. —) femte upplagan af den franska ordboken —
numera äfven såsom sådan af akademien erkänd — utkommit af
trycket. Do tvänne andra till skärskådande här upptagna
lexikografiska arbetena utkommo i början af detta århundrade, Nordforss
Handlexikon år 1805 och Westes Parallèle år 1807. När sålunda
dessa tre svensk-franska lexika alla utgifvits senare än femte
upplagan af Franska akademiens ordbok, torde väl den fordran
vara berättigad, att de förra åtminstone i fråga om stafningssätt
och accentuering skulle öfverensstämma med den senare, och
således — i likhet med den för sin obenägenhet att förändra
skrifsätt ofta allt för hårdt klandrade myndigheten — hafva
antagit den förenklade ortografi, som användes i den femte npplagan
af "le Dictionnaire".
Allt sedan en Geofroy Tory (1529), en Jaques Sylvius
(1531) och en Etienne Dolet (1540) sökt beteckna vissa
bokstäfver med särskilda botoningstecken, hafva dessa, som bekant, varit
underkastade växlande öden. I tredje upplagan af sin ordbok
(1740) använder Franska akademien ännu åtskilliga öfverflödiga
accenter, såsom t. ex. i orden éxemplaire, exercice m. fl., då hon
samtidigt icke alls nyttjar några dylika tecken i sådana ord som
t. ex. ame, geole, gerer, grace m. fl. I fjärde upplagan af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
