Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39 M. Koth, Illustrerad geografi.
inhämtat allt hvad läroboken upptager, äfven det med finare stil
tryckta, äger i sanning en långt drifven detaljkännedom om
landet, i fall minnet verkligen kan behålla alla dessa data.
Huruvida enskildheterna kunnat något inskränkas och större
utförlighet i stället egnas åt skildringen af hufvuddragen, åt ett slags
naturmålning af landet, är vanskligt att afgöra. Geijer har, som
bekant, i Svea rikes häfder lämnat mästerliga utkast till sådana
taflor, men deras rätta plats torde kanske icke vara i en skolbok.
Dessa betraktelser gälla i viss mån äfven den efterföljande
skildringen af främmande länder. Mot slutet af boken, vid
beskrifningen öfver Amerika har teckningen blifvit mera rik på färg.
Författaren delar Europas beskrifning i 20 afdelningar,
hvaraf Sverige naturligtvis upptager den första. Då vid denna
uppställning de politiska gränserna lagts till grund, hafva
afdelningarna fått betydligt olika omfång. Sålunda utgör Montenegro
en, och Ryssland likaledes blott en. Finland upptager sitt eget
kapitel, men har ej fått nummer med de öfriga. Norge är nästan
lika utförligt behandladt som Sverige. Därnäst egnas största
sidotalet åt Sveriges öfriga grannländer, hvaremot Södra Europa
affärdas mera knapphändigt. Så som här ofvan nämdes, fattas
visserligen ej skildring af allmänna skaplynnet, men nog är
ortbeskrifningen hufvudsak. Må hända bör det så vara.
Yid Finlands beskrifning är, i några småsaker, anmälaren
icke riktigt ense med författaren. Sålunda tyckes det vara en
nästan stor artighet att tala om finska höglandet, åtminstone när
fråga är om trakter sydligare än Kajana; äfven kan sättas i fråga,
om den så kallade bergslagen förtjänar sin titel, om ock Fiskars
är ett betydligt bruk. Att Maanselkä uteslutande eller
företrädesvis betecknar bergen vid ryska gränsen, vågar man betvifla.
Ordet tyckes vara ett appellativum, som rätt och slätt betyder
landthöjd, landtrygg, och som till följd häraf förekommer i
åtskilliga olika delar af Finland Dessa landthöjder eller
vattendelare bestå stundom af bergkullar, annorstädes af grusåsar, och
ej sällan af belt låg kärrmark. Någon egentlig bergsrygg
Maanselkä torde man hafva svårt att i prosa få rätt på, oaktadt
Topelius vackert besjunger dess snöhöljda toppar.
Stafningen Päijänne är litet ovanlig, men förmodligen har
författaren haft sina skäl. Då man skrifver Saima, kunde elfven
må hända ock fått heta Yuoksi.
"Nikolaistad eller Vasa" är knapt ett riktigt uttryck, då
man gör afseende på det icke obetydliga afståndet mellan den
gamla och den nya staden.
Kotka är egentligen icke nyanlagd, Här fanns redan för
bortåt 100 år sedan en liten stad med 8 gator i stjärnform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
