Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’50
Om svensk-franska ordböcker.
De allmänna grunder, författaren tyckes hafva tillämpat vid
redaktionen af ordboken, kunna sammanfattas i följande
hufvudpunkter.
Det svenska ordförrådet är, med några mindre afvikelser,
uppstäldt i fortlöpande alfabetisk ordning, sålunda att icke endast
do enkla orden, utan äfven de härledda och sammansatta äro
tagna som särskilda artiklar. Det torde väl icke vara tvifvel
underkastadt, att denna uppställning, för sin klarhet och
beqvämlighet, är vida att föredraga framför den som består däri, att
härledningar och sammansättningar hopas under ett enda ord,
utan någon annan vinst än en föga nämnvärd besparing af
utrymme.
Från den strängt alfabetiska ordningen — som äfven
vid-hålles af sådana äldre svenska lexikografer som Sahlstedt,
Wide-gren, Möller och Björkegren samt af några nyare såsom
Nordforss och Dalin — afviker författaren till föreliggande ordbok i
några fall, särskildt då två eller flere synonymer, stående närmast
intill hvarandra under samma bokstaf, kunna återgifvas på franska
med samma öfversättning, t. ex. "akademiker, akademikus,
akademiledamot" (till hvilka kunnat fogas akademist, som dock är anfördt
särskildt); "arbetsinställelse, arbetsinställing"; "flottbro,
flottbrygga"; "låneanstalt, låneinrättning"; "mästerstycke,
mästerverk" ; "vördsamligen, vördsamt" m. m. Visserligen finnas, utom
dylika dubbelformer, äfven några artiklar, såsom "brungrå,
brungrön, brungul"; "flyttdufva, flyttfisk, flyttfågel";
"förlofnings-ceremoni, förlofningsfest, förlofningshögtidlighet, förlofningskalas"
m. fi., i fråga om hvilka man icke kan tala om alfabetisk
ordning; vi hafva härmed endast velat påpeka en af de
oegentlig-heter, som äro nästan oskiljaktiga från ett arbete af i fråga
varande slag.
Öfvergå vi till uppställningen af sjelfva artiklarne, så synes
oss därvid hafva i hufvudsak tillämpats följande grundsatser.
Vid sidan af det svenska ordet anföres gruppvis, efter betydelsen,
de olika franska öfversättningarna. Härvid framhålles för
substantiven dessas genus, såvida icke särskild bestämning betecknar
det samma, samt för adjektiven och verben de olika
propositionerna och de olika objekten m. m. m. m. Samma redaktion följes
i tillämpliga delar för alla andra ord tillhörande öfriga ordklasser.
I de flesta fall angifves därjämte hänvisningar rörande olika
bemärkelse och användning af orden. Såsom något eljes ovanligt
inom vår lexikografiska litteratur bör påpekas de upplysande franska
exempel (s. k. fraser), hvilka anföras omedelbart efterode franska
öfversättningarna, som en tillämpning af de samma. Återstående
delen af artiklarne utgöres af en riklig samling af svenska språk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
