Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om ungdomens uppfostran hos de
forn-klassiska folken.
iv.
Den utbildning, som genom uppfostran gafs åt ynglingen,
var i en senare tid bos grekerna af trefaldig art samt betecknades
med namnen yv/ivaßTixti, /uovaix>/ och y^a^/uazixrj. Om de två
förstnämda disciplinerna är i det föregående * taladt; den sistnämda,
till tiden senast utvecklade, innefattade livad som bos oss
egentligen förslås med boklig undervisning, och kom med tiden att
uttränga sina äldre syskon.
De tre disciplinerna utgjorde dock i grunden en enda. Ur
musiken har grekernas bela uppfostringsväsen utvecklat sig.
Takt och harmoni gälde bestämmande för den gymnastiska
utbildningen, hvilken därför också till ej ringa del gick fram efter
musikens toner, ja, i botten grundade sig på musikens teori. I
skolrummet hängde också lyran icke utan skäl. Det var ej nog med
att sjelfva undervisningen ackompagnerades af musik; tonerna voro
ock på sitt sätt hjälpmedel vid sjelfva undervisningen,
förtydligande livad som meddelades, och man inhämtade musiklära i bredd
med hvad annars lärdes. Musiken, sjelf i nära samband med den
bildande konsten, var sålunda liksom själen i undervisningen samt
gaf åt dennas olika delar sammangjutet lif och inre sammanhang.
Detta sammanhang framträdde redan, då barnet lärde känna
bokstäfverna. Figurerna ritades först med en staf i sanden,
sedermera med stålstift på vaxtaflor; det var tillika ett slags
begynnande "geometrisk teckning". Bokstäfverna voro äfven siffror och
tjänade som sådana också till musiktecken; denna deras betydelse
ansågs i sjelfva verket fullt ut lika vigtig att tidigt lära sig, som
den andra. Så kunde därför en lärd man yttra, att ban
inhämtat all sin musikaliska kunskap, då han som barn undervisades i
innanläsning.
Sjelfva innanläsningsöfningen hade nästan gestalten af ett
rytmiskt ordnadt sångspel (yQafi[tazixrj TQayyåiu). Såsom uppfinnare af
denna metod nämnes lustspel diktaren Kallias, hvilken lefde omkr.
400 f. Kr. De ’24 i radföljd efter hvarandra ordnade bokstäfverna
uppförde, så att säga prologen; konsonanterna gälde för manliga,
vokalerna för qvinliga stämmor. Om Herodes Atticus berättas,
att ban åt sin son, då denne skulle lära sig läsa, utvalt 24 gossar,
hvilka skulle föreställa hvar sin af dessa bokstäfver och således
* Se föreg. årg. sid. 1 och 93. I anledning af de respektive
förfmes förhinder ha vi med ledsnad sett oss ur stånd att i nämda
årgång afsluta såväl denna som 2:ne andra artikelserier. Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
