Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppfostran i den fornklassiska tiden.
65
utanläsningen. Från Ptolemeernas tid äro bevarade åtskilliga
vaxtaflor, sex tum långa och fyra tum breda, fullskrifna med
jambiska trimetrar: på en af dessa taflor är stilen väl vårdad, på
de andra sämre. Det omtalas äfven, synnerligen under en senare
tid, långt drifna öfningar i kalligrafi och bokstafsmålning.
Skriföfningar brukades ock som förberedelse för den
muntliga redogörelsen och till slut äfven vid meditationerna i
talar-skolan. Eedan af detta skäl lades en synnerlig vigt på
uppgifven färdighet i snabbskrifning. Hos romarne funnos under
kejsartiden särskilda skriflärare, hvilka meddelade tachygrafisk och
stenografisk undervisning.
Nära förenadt med undervisningen i musik, och till någon
del äfven ett slags förutsättning därför, var inhämtandet af
räkne-läran. "Vår ande uppväcka vi med musik och aritmetik", låter
Lukianos (Anach. 23) Solon yttra. Sokrates anbefalde flitig öfning
i aritmetiken, men varnade äfven för öfverdrift däri; man finner,
att i det gamla Athen äfven intresse- och bolagsräkning öfvades.
Hos romarne drefs räknekonsten mest, om ej uteslutande, af
hänsyn till det praktiska lifvets behof; ännu i det 6:te årh. e. Kr.
ställer Boethius aritmetiken i spetsen för de öfriga disciplinerna.
Att lära sig fermt föra sin räkenskapsbok (tabulæ accepti et
ex-pensi) var för romaren en vigtig del af undervisningen. "Eedan
som gossar", säger Horatius, "lära romarne genom långa
öfnings-exempel att dela asset i dess 100 delar."
Det första hjälpmedlet för denna undervisning var "räkning
på fingrarne", hvilken omtalas redan hos Herodotos (VI. 63).
Senare tillkommo räknestenarne och räknebrädet, hvilkas
uppfinning grekerna tillskrefvo Pythagoras. Med biträde af dessa
hjälpmedel inöfvades de 4 räknesätten i bela tal. Sjelfva namnen på
addition och subtraktion förutsatte både i grekiskan och latinet
begagnande af räknestenarne. För multiplikations- och
divisionsräkning begagnades "räknebordet", hvars yta var uppdelad i
co-lumnæ. Både greker och romare använde äfven en invecklad och
strängt genomförd bråkräkning, hos de senare grundad på assets
underavdelningar.
Ännu åtskilligt kunde vara att tillägga om
skolundervisningen hos greker och romare; vi hänvisa i detta afseende ännu
en gång till Grasbergers arbete. Af det anförda torde framgå
att de antika folken, synnerligen grekerna, bygt sitt skolväsen på
grunder, som förtjäna beaktas, om de ock ej kunna återupptagas,
och att de i ej ringa mån äfven härutinnan beredt utvecklingens
väg för de moderna folken.
O. s.
Pedagogisk Tidskrift.
e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
