Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 Öfversigt af 1879—80 års läroverksberättelser.
ett luftväxlingssystem (trol. medels rörledning), hvilket dock "strax
från början visade sig vara fullständigt misslyckadt", hvadan det
äldre och enklare luftväxlingssättet, med fönsters öppnande,
återinfördes. Äfven i Linköping har man funnit systemet med
rörledningar i husets väggar mindre tillfredsställande och återgått
till ventilering medels fönsterventiler. I Vesterås besörjes däremot
fortfarande ventileringen medels rörledning i väggarne. I
Jönköping åstadkorames den därigenom, att frisk luft införes i
rummen medels en af ångmaskin drifven fläckt och ett rörsystem,
sedan den fått passera genom staplar af liggande cylindrar, fylda
dels med varmt vatten, dels med ånga; genom ett annat rörsystem
bortföres samtidigt den förskämda luften. I Östersunds
läroverkshus inströmmar frisk luft genom rörledningar, anbragta under
golfven. I Malmö sker luftväxlingen genom kall-luftskanaler,
som, anbragta i väggarne, utmynna i en öfver takåsen uppförd
evakueringskanal, då tillströmningar så väl af den varma luften
från apparaterna som af frisk luft ur ventilationskanalerna
modereras genom spjäll, hvilka finnas både i eldstadskällaren och i
alla lokaler, som skola uppvärmas eller ventileras. I de
läroverkshus, som få sin uppvärmning medels varmvattensledning, står
äfven luftväxlingsapparaten i förbindelse med denna. I Skara nya
läroverkshus besöijes luftväxlingen dels genom
varmvattenskaminerna dels genom i väggarne anbragta evakueringsluckor, genom
hvilka den förskämda luften utströmmar i trummor, som genom
de inre murarne leda ned uti en under bottenvåningen anlagd
större kanal, ur hvilken den slutligen genom eldningen uppsuges
uti en omkring eldstadens skorsten uppförd yttre sådan.
Belysningen sker antingen medels i taket anbragta
fotogenlampor (Hudiksvall, Skara, Falun, Visby, Halmstad, Vestervik,
Östersund, Vexjö m. fi.), eller medels gas (Örebro, Linköping,
Göteborg, Vesterås, Gefle, Jönköping, Kalmar, Malmö, Lund m. fi.).
Från Malmö omtalas särskildt, att gaslågorna äro i vestibuler och
korridorer omslutna af ballonger, i läsrummen försedda med
rörliga skärmar af lackeradt järnbleck. Oftast torde de vål brinna
alldeles obetäckta, till ringa gagn för lärjungarnes ögon.
I fråga om anordningen af lärjungarnes sittplatser har
in-redningsmaterielen under de senare åren undergått stora
förändringar. Det gamla systemet med långbänkar och gemensamma
skolbord eller pulpetställningar börjar mer och mer öfvergifvas. I
Östersund, Strengnäs, Vesterås, Vexjö och Helsingborg är det, helt
eller delvis, bibehållet. I Östersund brukas långa bord med
tillhörande fasta bänkar; i Strengnäs hafva bänkarne rygg- och
sidostöd och äro sålunda ett slags soffor; i Vesterås brukas i de 5
nedre klasserna långbänkar med sluttande pulpetskifvor, anbragta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
