Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
Ett ord för dagen.
känna sig stäld i ett val, som, huru det än utfaller, kan lända
till oberäknelig skada. Under förutsättning att bemälde
tidnings-utgifvares mening verkligen delas af nämda parti, må vi till en
början göra några erinringar från det förflutna.
I samma ställning, som nu, befann sig det svenska
undervisningsväsendet under tidrymden 1844— 1848. Behofvet af en
förbättrad aflöning åt lärarekåren var då som nu allmänt insedt
och erkändt. En opinion om nödvändigheten att vidtaga
genomgripande förändringar i läroverksorganisationen hade också likasom
nu blifvit spridd bland allmänheten. Genom riksdagens, kanske
isynnerhet ridderskapets och adelns, påtryckning — det var icke
då hrr Borg och Hedlund m. fl., utan det var presidenterna
Westerstrand och Hartmansdorff, som gingo i spetsen för
reformpartiet — fann sig kongl. mj:t föranlåten att vid sin
begäran om anslag till löneförbättring åt lärarne utlofva en
organisationsförändring enligt af riksdagen angifna grunder.
Resultatet blef emellertid det bekanta cirkuläret af den 6 juli
1849. Starka röster höjdes inom stånden såväl emot det oädla
uti att framhålla utsigten till löneförhöjning såsom medel att vinna
lärarnes sympatier och moraliska understöd för
organisationsförändringen, som ock mot det äfventyrliga * ja, t. o. m. det
grundlagstridiga uti att i en fråga som denna genom vilkorligt beviljande af
anslag binda regeringens händer och ingripa i k. mj:ts rättigheter.
Men förgäfves! Landets större tidningar talade då mera allmänt
i samma ton, som den nämda Göteborgstidningen nu för tiden, och
riksdagens majoritet hade öra endast för sådant tal. Riksdagens
reformparti hade emellertid, som sagdt är, då att stödja sig vid
män, som stodo på bildningens och samhällets höjder.
Må vi nu söka ett svar på den frågan: äro resultaten af
den läroverksorganisation, som på nämda sätt forcerades fram,
egnade att nu mana till ett dylikt tillvägagående? Yi låta denna
gång Göteborgs H.- och S.-tidning leda oss till det sökta svaret.
I nämda tidning för den 26 nov. och den 2 dec. sistl. år
förekommer nämligen en s. k. ledare, som tillika vill utgöra en
granskning af lektor Andersons broschyr: "I hvilken riktning bör
en reform af våra undervisningsanstalter gåV Denne ledare
lämnar, såvidt vi förstå, för tillfället det nödigaste materialet till
ifrågavarande svar.
Med erinran om, hvad hvar och en vet, att genom den
organisation, som år 1848 beslöts, apologistskolan och lärdomsskolan
* En talare på riddarhuset påpekade särskildt den faran, att ståndet
med sin ringa sakkännedom i ämnet lätt kunde komma att
kompromettera sig därhän, att det vid en följande riksdag nödgades fatta beslut,
som vore motsatta dem det nu fattade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
