Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 Ett ord för dagen.
honom, eller till det proletariat, i hvars elände han hamnar,
därest han tröttnar, innan examen är tagen — i hvarje fall till
en verksamhet, där han icke hör hemma, en stackars
vilsekommen tjänare i andens verld utan andens gåfvor, hvilken går
under eller lägger sitt slöa, mekaniska arbete på den fina, andliga
växt, han är satt att vårda, och trycker den till jorden"–-
"frukten röjer sig i de skrala, glasögonprydda figurer, som hvarje år
iklädas studentmössan, i den otroliga inre råhet och simpelhet,
man ofta möter hos dessa unga studenter, den själens tröstlösa
torrhet och snusförnuftighet samt den andliga trötthet *, man
möter ännu oftare" —
Så skildrar ledaren resultaten af undervisningssystemet,
från 1848 års riksdag**. Att denna skildring icke får tagas
alldeles efter orden är mera lyckligt för vårt land än vittnande om
skildrarens tillförlitlighet. Men skildringen saknar dock icke all
sanning och bör därföre åtminstone inför dem, som i öfrigt fästa
afseende vid skildrarens ord i denna sak, hafva ganska mycket
att betyda.
Angående det andra mom. eller tillståndet före år 1848 års
organisationsförändring är ledaren visserligen något oklar. Huru
stor procent af nederskolans ynglingar, som då läto sig af
studentmössan lockas att "bränna sina skepp för att hamna i det
litterata proletariatets elände" i stället för att blifva duglige och
redbare näringsidkare, "hvartill måhända deras verkliga begåfning
kallat dem", det säger han icke; men af de ord, han begagnar,
framgår emellertid, att han åtminstone skattar de gamla
gymnasierna högre än hvad vi genom förändringen fått i deras ställe.
Från "underskolans tvång och lexläsning", säger han, inträdde
* Förf. antyder med rätta såsom rot till dessa frukter
undervisningens splittring på för många ämnen. Att ett för själ och kropp
skadligt mångläseri skulle blifva följden af en gemensam bottenskola
för lärd och borgerlig bildning, det förutsade också ärkebiskop
Wingård i varnande ordalag vid 1848 års riksdag. Hade E. G. Geijer nu
läst Handelstidningens skildring af resultaten af detta mångläseri, skulle
han icke blifvit öfverraskad. Ar 1829 yttrade han om den saken
följande: "Lärjungen måste äga en viss mognad fore mängden af
läroämnena. Så förutsätter i trädet stammen grenarne och naturen sörjer
tidigast för den förres stadga. En motsatt teori — men en, åt hvilken
skogen skulle le om han hade känsla för mänskliga dårskaper — må
genast söka utveckla grenar utan stam; men det är teorien — för
buskar".
** Att detta system år 1873, visserligen på regeringens för alla
något öfverraskande initiativ, men äfven då i följd af riksdagens
påtryckning, genom bottenskolans utsträckning uppåt konseqvent
utbildades till hvad det nu är, nämner icke ledaren, men han vet det
naturligtvis. ■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
