Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Innu ett ord i Mfoelliandboksfrågan.
I första häftet af Pedagogisk Tidskrift för innevarande år
förekommer en artikel i bibelhandboksfrågan, undertecknad E. H.
Som vi anse denna fråga vara af en väsenlig vigt och betydelse
för religionsundervisningen, anhålla vi, att med anledning af ett
och annat yttrande i nämda artikel få uttala några ord.
Herr E. H. och vi äro ense därom, att det bör vara från
synpunkten af att meddela Guds rikes historia som en lärobok i
bibelkunskap bör vara uppstäld. Det gläder oss, när hälst vi se
ett uttalande i denna riktning, enär vi äro öfvertygade därom,
att om icke denna angifna synpunkt stadigt fasthålles, ja, göres
till hela religionsundervisningens högsta och allt igenom
beherr-skande synpunkt, då har denna undervisning till en god del
förfelat sitt ändamål. Må man här icke läsa mellan raderna
något förnekande däraf, att äfven det dogmatiska momentet måste
vid religionsundervisningen hafva sin plats. Vi förneka icke
detta. Men vi upprepa, att den historiska synpunkten bör vara
den, som beherrskar religionsundervisningens hela område. I
enlighet härmed hafva vi, när vi offentligt uttalat oss i frågan,
yrkat därpå, att religionsundervisningen måtte så ordnas, att den
historiska sidan af den samma, så vidt möjligt är, måtte få ut sin
rätt. Att religionsundervisningen allt mer måtte komma att från
den nu angifna ståndpunkten handhafvas, anse vi vara för den
samma en lifssak. Är blott rättmätigheten af denna ståndpunkt
erkänd, så blir sedan frågan om läroböckernas större eller
mindre omfång en jämförelsevis underordnad sak. Vi hafva i vår af
herr E. H. citerade uppsats velat förfäkta den åsigten, att det
omfång, som representeras af Lemkes, Billings och Westlings
"öfversigter", bör anses vara för knapphändigt, och ur vår
uppsats torde skälen för en sådan åsigt med lätthet kunna
framdragas. Dock är det icke förnämligast ur denna synpunkt vi
ogillat och fortfarande ogilla de nämda "öfversigten^". Vårt
ogillande grundar sig hufvudsakligen därpå, att ämnet i dem ej
behandlas från den nyss angifna ståndpunkten. Vi uttala detta,
utan att för närvarande närmare ingå på en granskning af de
skäl, herr E. H. anfört beträffande den af honom framstälda
fordran på bibelhandböckernas kortfattade uppställning. I sjelfva
verket torde äfven herr E. H. ogilla de anförda författarnes
"öfversigter", förutsatt nämligen, att han strängt håller på den
äfven af honom uttalade åsigten därom, att en bibelhandbok bör
meddela grunddragen af Guds rikes historia.
Hvad beträffar det herr E. H. i början af sin uppsatg
nämner om de Stockholmska läroverken, att nämligen därstädes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
