Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137 Bref i pedagogiska ämnen.
visning, både den högre och den lägre; och naturligtvis måste
ungt folk följa med de sista "strömningarna" i kulturlifvet, som
det heter."
Jag lånade detta citat, som i så hög grad kännetecknade
Göranssons pedagogiska sträfvande, från en liten teckning af
den bortgångne lärarens åskådning och lif, hvilken nyligen gjorts
af W. Rudin i förordet till den af Göransson öfversatta
kierke-gaardska afhandlingen: "Sjukdomen till döds". Till denna med
lika stor finkänslighet som sanningstrohet utförda skildring, ville
jag ock hänvisa dem, som intressera sig för en närmare
bekantskap med en verklig lärarepersonlighet. För många af hans
lärjungar jämte mig står Göransson i ett tacksamt och heligt minne.
Profåret var, såsom vi sågo, en af hans älsklingstankar, i
synnerhet i det mera utvecklade skick, det erhöll på medlet af
förra decenniet. Det kan väl ock sägas, att det är af omätlig
vigt för den förberedande lärarebildningen. Därmed nekar jag
för ingen del, att man kan blifva en god lärare utan profår; en
sådan tanke skulle vara en förolämpning mot det stora flertalet
af våra äldre högt aktade elementarlärare. Lika litet vill jag
påstå, att profåret kan göra en af naturen för kallet icke anlagd
person till en god lärare. Men ser man saken sådan den är, så
är jag fullt viss, att mången, som med mig genomgått det mera
utvecklade profåret, skall erkänna, att han däraf lärt åtskilligt,
som han under andra förhållanden knappast skulle kommit i
tillfälle till eller bekymrat sig om att inhämta. Först och främst
vinner man genom den teoretiska kursen en öfverblick öfver
pedagogikens historia och därmed äfven en kännedom om de
under olika tider och i olika länder tillämpade pedagogiska
systemeri, hvarjämte någon bekantskap göres med de yppersta
pedagogernas historia. Beträffande åter praktiken, så vinner man
genom det föreskrifna auskulterandet en ganska omfattande insigt
i en mängd lärares olika metoder för sjelfva undervisningen
och för uppehållande af intresse och disciplin. Ar man
eftertänksam, så lär man både af de dåliga lärarne och af de goda.
De förra visa på ett eklatant, ehuru för dem sjelfve oftast
omärkligt sätt, huru man icke skall undervisa, huru man icke skall
intressera, huru man icke skall försöka .uppehålla disciplin. De
senare åter låta på ett lika tydligt, kanske äfven det ej alltid
för dem sjelfva medvetet sätt, framträda metoder för lärande och
behandling, af hvilka man i en mångfald hänseenden kan draga
direkt nytta för sitt blifvande kall. Öfningsundervisningen, som
nu mera alltid är sammanhängande — i en klass på det nedre
stadiet under den ena terminen och i en annan på det högre
stadiet under den andra terminen— lämnar ett godt tillfälle att på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
