Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139 Bref i pedagogiska ämnen.
eller annan fråga och belysa dem med de under tiden gjorda
erfarenheterna och bestyrka dem med de teoretiska grunder, som
genom studium af den i skolbiblioteket på stället befintliga
pedagogiska litteraturen, hvartill profåret alltid ger någon impuls,
och af föregångarnes afhandlingar, som i arkivet förvaras, kunna
komma att för en sjelf klarare framgå. Profåret bör väl också
kunna göra det tydligt både för kandidaten sjelf, om ban ej är
stenblind eller lomhörd, och för dem, med hvilka ban har att
göra, om han är för detta lefnadskall alldeles omöjlig vare sig
genom bristande förmåga att undervisa eller att hålla disciplin.
Den sistnämda saken skall i synnerhet blifva uppenbar under den
i sex veckor vid pass hvardera gången fortgående
öfningsunder-visningen, då han oftast undervisar utan åhörare och sålunda får
pröfva på, hur det går att vara ensam med sina lärjungar.
— Dessa äro profårets förmåner och jag menar, att de äro stora
nog och för lärarebildningen så tydliga, att de flere gånger om
öfvergå olägenheterna. Till de senare kunde räknas den väl
långt utsträckta tiden; vidare kostnaden för en profkandidat t. ex.
att mot den lilla ersättningen (officielt kallad uppmuntran) af
200 kr. i lyckligaste fall, hvilken tre månader eller sex efter
profårets slut faller på hans lott, uppehålla sig och stilla sina
kreditorer, som ju alltid efter examen vänta, att ban skall få
plats och börja amortera sina skulder; ändtligen det för äldre
personer något besvärande i att stundom behandlas såsom
skolgossar m. m. Men allt detta bör ju icke förtryta den, som
verkligen älskar uppfostrarens kall och, i trots af de
jämförelsevis torftiga lefnadsvilkor, dock icke tvekar att däri inträda.
Hvad de pedagogiska studierna angår, om hvilkas vigt
jag äfven ville skrifva några rader, så "förstås det af sig
sjelf", säger Qöransson i företalet till sitt arbete: n Grunddragen
af pedagogiken efter Kern": Stockholm 1875—77, "att
lärarekandidaten under läroåret, liksom i den praktiska utbildningen
så äfven i sina teoretiska studier, ej kan hinna synnerligen
längre än till orientering. Men redan detta är mycket nog, om
han därunder vunnit icke blott någon insigt i den pedagogiska
vetenskapens grundläror, utan hvad som är hufvudsaken, en
lefvande lust och håg för framtida fortsatta studier i förening med
en växande kärlek till sitt vigtiga kall". Med hänsyn till detta,
tror jag icke, att jag säger för mycket, om profåret af mig
framhålles såsom den institution, genom hvilken hos den yngre
generationen af lärare i landet ett bestämdt intresse väckts för
pedagogiska studier. De allmänna läraremötena af senare datum, de
för visst stift eller en geografiskt sammanhängande komplex af
läroverk under de senare åren hållna mötena ocli ändtligen de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
