Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. V. Lönnegren, Grundsatser i svensk prosodik. 150
Vidare anför förf. sid. 3 ytterligare exempel ur Tegnérs
skaldeverk, nämligen ur "solsången" ocb "Vikinga-balken" verserna:
"Du högtstrålande sol"
"inom salsdörr blott fiender stå"
Författaren säger, att när Tegnér gjort
sammansättnings-lederna högt och dorr obetonade (korta), så bör detta uppfattas
såsom en "väl långt drifven" frihet i retorisk-grammatiskt
hänseende; och sid. 5, där ban återkommer till prosodiska fel af i
grunden samma slag som högtstrålande (n- — nämligen
till ifrån, ibland (— förklarar ban, att dylikt icke kan tillåtas
i det vårdade uttalet.
Hvad nu först och främst dorr (uti salsdörr) beträffar,
så skall det naturligen ha samma ton som art uti tonart, som
trupp uti stamtrupp, som mask uti lysmask; d. v. s. det skall
ha biton *. Följaktligen synes det icke vara en "långt drifven"
frihet att med Tegnér göra -dorr obetonadt uti salsdörr. Men
när den store skalden gör högt-, -bland, -från, som ha
hufvudton, obetonade uti högtstrålande, ibland, ifrån, så måste detta
ogillas såsom en otillåten licentia, om hvilken Tegnér dock väl
aldrig kunnat ana att den skulle smickras med benämningen
retorisk. Samma attribut skulle följaktligen också tillkomma hr
Lönnegrens egna friheter, näml. sid. 14 där i uti iakttaga mot
regeln göres tonlöst; sid. 15 där e uti eländig äfvenledes göres
obetonadt; sidd. 15, 16 där o uti olycklig, orygglig delar samma
öde, d. v. s. göres obetonadt.
Sid. 2 säger förf. att stamstafvelse uti samlad är sam. Vi
påstå att saml är stamstafvelse. Sid. 3 säger förf. att
begrepps-bestämmande tillsatser, såsom prefix etc. äro enligt den logiska
principen att bruka obetonade. Tyvärr utvisar prefixet för uti
det anförda exemplet förstuguqvist motsatsen till hvad förf. velat
bevisa.
Sid. 5, grupp. 4, räknas ad verbet åstad till sammansatta
prepositioner (och konjunktioner).
Sid. 8, grupp. 6, läres att orden på -dom, -lek (sv.
barndom, kärlek) äro sammansatta. Förf. kunde dock af en vanlig
skolgrammatik ha inhämtat, att do böra uppfattas såsom afiedda.
Allt för långt går författaren, då ban ställer stundom bland
sammansatta ord på -dom. Han har sig följaktligen ej bekant, att
stundom är en adverbialt begagnad dativ plural-form af ett sub-
* Regeln är näml., såsom man vet, att uti salsdörr, tonart,
stamtrupp, lysmask m. fl. dylika, skall senare sammansättningsdelen (kallad
grundord) ha underordnad tonvigt, d. v. s. biton, enär den närmare
bestämmes af förra sammansättningsdelen, som just på grund däraf, får
öfverordnad tonvigt, h. e. hufvudton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
