Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Törnebladh och Lindroth, Latinsk språklära. 176
bisatsen, hvari pronominet står, utgör en tanke — — hos detta
subjekt." Endast så kan man göra regeln tillämplig äfven på
bisatser i or obliqua eller på exempel sådana som Rogavit
Fa-bium Salinator ut meminisset, sua opera se Tarentum
re-cepisse. *
§ 242. b). "quis står ofta efter — si, nisi, ne, cum samt
relativ och numP. Cum och num synas hafva genom tryckfel
bytt plats.
ibm d). Såsom betecknande för quisquam och ullus
angifver förf., att de "brukas i satser, där åt uttrycket skall
gifvas en allmän giltighet" och framhåller särskildt fyra dylika
fall. Om deu gifna bestämningen äfven skulle vara fullkomligt
exakt, är det dock säkert, att den icke är tillgänglig för
skolgossars uppfattning. Är förf. icke tillfreds med den vanliga
regeln att i fråga varande ord begagnas i satser, som äro
nekande (utom vid nisi och vanligen vid ne) eller hafva nekande
syftning, hade han bort nöja sig med att angifva ordens
betydelse, hvilket han gjort med den fullständighet, att man
knappast kan misstaga sig om rätta användningen.
§ 244. "Quisque brukas endast efter pronomina" etc. Den
eftersträfvade kortheten kan leda till missförstånd; meningen är
väl denna: — — endast i förening med — och står då
närmast efter dessa. — Huruvida skilnaden mellan quisque
(unus-quisque) m. fl. och nemo non ligger däri, att detta sonare är
ett "starkare" uttryck, synes rec. högst tvifvelaktigt.
§ 245. Distinktionen: "alter brukas om två, hvaremot
alius användes om flera men i fråga om olikhet äfven om två"
är både otydlig och onödig. Det för alius i motsats mot alter
egendomliga är väl att beteckna ett obestämdt föremål, i
enlighet hvarmed läroboken äfven bort meddela, att andra heter
alii men de andra vanligen ceteri.. — En afgjord
uraktlåtenhet är att intet sådant uttryckssätt omnämnts som "alius in alia
re excellit."
§§ 248 — 255. Betydelsen af de särskilda tempora är med
vederbörlig precision och klarhet angifven samt därtill hörande
exempel särdeles väl valda. — Perfektum i verben memini, novi,
odi och dylika betecknar förf. såsom "en ofullbordad handling,
hvars resultat qvarstår såsom tillstånd i närvarande tid". Så
vidt rec. kan förstå, gäller dock alldeles detsamma om alla
exemplen under sjelfva hufvudregeln om perf. præsens och torde i
* Vid § 336 A, som handlar om pronomina i or. obl., borde
måhända erinras, att se suus kunna begagnas äfven om den tilltalade eller
omtalade, i enlighet med reglerna för pron. reflexivum, äfvensom att
den talande i nominativ betecknas med ipse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
