Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203 Lunds stifts lärareförening.
genom öga eller öra, således icke bör inbjuda till gissning af
betydelse eller uttal.
Den på så sätt inledda diskussionen erbjöd, hvad först och
närmast beträffar tredje frågan, ett enigt uttalande däraf, att
långt ifrån att någon framflyttning af de klassiska språkens
studium inom läroverken borde komma i fråga, vore fastmera deras
tidigare inträdande önskvärdt; ja, tvänne medlemmar, lektorerna
Wulff och Dalsjö, yrkade, att äfven i de läroverk, som vore
afsedda att meddela en fullständig realbildning, borde latinet ett
par år, ungefärligen i 2:dra och 3:dje klassen ingå i
läsordning-en med 2 à 3 timmar i veckan, på det att en grundligare
språkbildning äfven af desse lärjungar skulle kunna vinnas. I
sammanhang härmed framstälde lektor Dalsjö följande förslag
till organisation af läroverken: åtskilliga af de nuvarande
fem-klassiga läroverken jämte ett och annat af de högre skulle
ombildas till borgarskolor; andra femklassiga och högre till
fullständiga realläroverk för att grundlägga en vetenskaplig
realbildning; den tredje kategorien skulle då blifva de fullständigt
klassiska. I det andra slagets skolor eller de högre
realläroverken skulle äfven latin läsas i 2 à 3 års tid med ungeför 3
timmar i veckan. Vid en sådan anordning skulle, oafsedt den
ofantliga vinsten för realisternas språkbildning, äfven den
fördelen vinnas, att man ej behöfde skilja mellan de olika linierna
förr än i 4:de eller 5:te klass — ty till den punkten af skolan
kunde klassisterna gärna nöja sig med ett fåtal timmar latin i
veckan; sedan finge de latinska timmarnes antal betydligt ökas
för dem — och således för lärjungen valet af det ena eller
andra slaget af läroverk ej förläggas genast vid inträdet i
skolan, utan uppskjutas några år.
I öfverensstämmelse med de rörande hufvudfrågan
enhälliga uttalandena blef ock vid framstäld proposition mötets svar
ett enhälligt nej.
I det kortare meningsutbyte, som tiden numera tillät,
gjordes med afseende på den i 4 de frågan uttalade åsigten
invändningar af några talare, hvilka dels uttalade den förmodan, att
förhållandet ej vid alla läroverk stälde sig lika ofördelaktigt för
realisterna, dels påpekade, att det hittills vore ett faktum, att de
minst begåfvade ynglingarne inträdt på reallinien. Man borde
ock synnerligen betona det i frågan förekommande
"jämförelsevis". Toge man nämligen hänsigt till lika förhållanden i
allmänhet, lika begåfning, lika god undervisning, lika mänga
timmar, sä skulle det, menade en af desse talare, visa sig, att
resultaten ej blefve mindre å reallinien; redan under nuvarande
förhållanden skulle han vilja påstå att man kommit till resultat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
