Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
J. P. Velander, Lärobok i geografi. 210
Ytvidden af Afrika torde behöfva minskas. Om den skall
uttryckas endast i rundt tal, så är 540,000 närmare än 550,000
Vid angifvandet af Amerikas ytvidd är för delen Mellan-amerika
intet siffertal anfördt. Nyare uppskattningar af folkmängden i
denna verldsdel gifva 95 millioner i stället för blott 85.
Till de tre olika slagen himlakroppar synes man kunna
lägga ett fjärde, nemligen månarne.
I olikhet mot dr. Roth, har författaren vidhållit den
Blu-menbachska indelningen af människoslägtet i fem raser, hvilken
åsigt väl torde vara både don allmännaste och naturligaste. Det
förefaller litet sökt, att hänföra malajer och indianer till
mongoliska rasen. Om hela denna fråga lönar det föga mödan att
tvista, sedan man vid nyare undersökningar funnit allt flere
förmildrande öfvergångsformer, som utplåna den skarpa skilnaden
mellan raserna. Några folkslag hafva, som bekant, aldrig kunnat
rätt inpassas i systemet.
Att Östersjöns största djup är 1200 Pariserfot, vågar
insändaren ej bestrida, utan anmärker blott, att Bergbaus uppgifver
det samma till endast 840 (mellan Gotland och Windau).
Bottniska låglandet säges omfatta kustlandet utmed bottniska
viken. Detta tål jämkning i synnerhet på sidan 22, där
uttryckligen nämnes hela bottniska viken. Ångermanland är ingalunda
något lågland, icke ens nära stranden. Äfven af Helsingland
och Medelpad kan endast en smal remsa kallas låg, så att.
egentligen blott Gestrikland och Vesterbotten återstå, och af dessa
sammanföres det första rigtigast med Mälarslätten.
Insändaren är tämligen väl bekant med gränsbergen mellan
Vermland och Dalarne i bela deras sträckning, men har aldrig
hört dem kallas Almebergen. Det samma gäller om Stora
landryggen, så som vattendelaren vester om Vettern i boken
benämnes. Att denna skulle bilda en förbindelse mellan
Hög-Skandinaviens åsar och småländska höglandet, är väl oegentligt sagdt,
då förbindelsen är genom Göta kanal alldeles afskuren och i det
närmaste äfven vid Hjo.
Om den förmenta Tylö skog har insändaren haft tillfälle,
att på ett annat ställe yttra sig.
Bland de enstaka Vestgötabergen föreslås att tillägga
Ålleberg, efter som det, så vidt man hittills vet, är högst, nämligen
1088 Pariserfot.
Man känner numera i Göta högland minst tre punkter
(Tomtabacken vid stora Åkerhult, Pustanäs, Oödeberg) som
äro högre än Galtåsen, och ytterligare fem andra, som
åtminstone öfverträffa Taberg; så att de med större skäl hade förtjänt
nämnas, om namn här skola anföras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
