Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 Naturvetenskapernas studium under äldre tider.
1751. Ungdomen skulle studera vetenskapen praktiskt och sålunda
ute i naturen få lära känna dess alster. För detta ändamål vore
högst nödigt, att lektorernes antal ökades eller att åtminstone en
af dem, som funnos vid hvarje gymnasium, vår och höst hölle
offentliga föreläsningar i naturlära ej blott för de studerande, utan
äfven för andra intresserade åhörare af båda könen. En sådan
anordning skulle medföra ökade insigter i landthushållningen, ty
landets välstånd led utan all fråga däraf, att man på grund af
okunnighet i naturvetenskap ej förstod att draga tillräcklig nytta
af dess rika hjälpkällor. För öfrigt borde vederbörande vinnlägga
sig om utarbetandet af lämpliga läroböcker på svenska till
ungdomens tjänst.
Intresset för den naturvetenskapliga skolundervisningen följde
Linné ständigt och under sina resor i landet plägade han
esomoftast taga reda på, huru den samma sköttes vid allmänna
läroverken. Under färden till Vestergötland år 1746 erfor ban
sålunda med stort nöje, hurusom den nitiske biskop Kalsenius i
Vesterås hade fogat den anstalt, att dels lektorn i matematik
nattetid gjorde sina lärjungar förtrogne med konstellationerna, och
dels att provinsialläkaren gick ut att botanisera med skolungdomen
tvänne gånger i veckan. "Den tid lärer komma", säger Linné
vid detta tillfälle, "om eljest någonsin æconomien i Eiket skal
drifvas til sin rätta högd, att detta berömda institutum wid alla
Scholar måste antagas, till en ewig heder för Biskop Kalsenius,
som häruti warit den första." Under resans vidare förlopp gjorde
sig Linné flerstädes underrättad om den naturvetenskapliga
undervisningen vid läroverken, och så till exempel fann ban tvänne
dugliga lärare i Skara och Göteborg, nämligen mat. lektor Sven
Hoof på förra och doktor Johan Leche på senare stället, hvilka
efter hans åsigt ovilkorligen skulle kunna med framgång handleda
ungdomen, om detta blef dem ålagdt, och särskildt sökte han
intressera biskop Juslenius i Skara härför. En liten början till
botanikens studium ägde äfven rum vid skolan i Alingsås, där
magr Hultén med små premier sökte därtill uppmuntra sina
lärjungar, men i Karlstad däremot fans ingen lektor i naturalhistoria,
hvilket var så mycket mer att beklaga, som Linné hade tyckt sig
finna, att studenterne från Värmland hade mera fallenhet för
naturvetenskapen än alle andre.
Ar 1760 utkom ett förslag till ny förordning för gymnasier
och trivialskolor i hela riket, hvaraf man kan bilda sig en
föreställning så väl i allmänhet om det kunskapsmått, hvilket då ansågs
tillhöra dessa undervisningsanstalter, som särskildt hvad
naturvetenskapen angår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
