- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Adertonde årgången. 1882 /
267

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

267 TJffe, Realism i undervisning.



planlöst och oförståndigt, bevisar icke, att resor ej böra företagas.
För öfrigt kan äfven en studieresa anordnas så, att den lämnar
godt resultat, nämligen om verkligt värderika språkstudier föregått.

Och hvad vidkommer litteraturen, så har den betydelse
långt utöfver skolan. Just den omständigheten, att skolkunskapen
ej räcker till att tolka mästerverken — vi vilja dock ej obetingadt
gifva författaren rätt härutinnan — borde vara en ytterligare
maning att fortsätta språkstudierna i den ena eller andra formen
äfven sedan. I afseende härå har också författaren lämnat ur
räkningen, att flickskolans kurs i allmänhet är kortare än
goss-skolans, en omständighet, som ofta påkallar åtgärder, hvilka
författaren synes missgilla. Att man inom flickskolan läser så
mycken dålig eller medelmåttig litteratur, torde också behöfva med
bevis styrkas, och är förhållandet sådant, kan det utan tvifvel
rättas. För öfrigt känna vi, att till och med Dickens stundom
studeras i skolorna (så A Christmas Carol). Men hufvudfelet
i framställningen ligger däri, att författaren ej vill fästa sig
därvid, att språkstudier i sjelfva verket innehålla ett historiskt
moment. Väl erkänner han (på sid. 16), att i
språkundervisningen förr ingingo flere element, icke blott ett språkligt, utan
äfven ett estetiskt, ett historiskt och ett kulturhistoriskt, men
vill ej medgifva, att den nuvarande lärda skolan kan i detta fall
med skäl sägas uträtta mycket för bildningen. Sant är också,
att den nya tiden alltmer söker kringskära den klassiska
språkundervisningen, men i alla fall kan dock åtskilligt göras, och icke
får man tro, att grammatikstudiet är förståndiga pedagogers ideal.
Hvad angår flickskolan och de moderna språken, ställer sig
förhållandet naturligtvis icke på samma sätt som i gossläroverken,
emedan de moderna språken kunna behandlas utan att särskildt
större uppmärksamhet egnas åt kulturförhållandena hos folken.
Men det är icke rätt väl stäldt med undervisningen i dessa språk,
om ej vid läsningen andra moment komma i betraktande än det
rent språkliga. En hvar, som rätt gjort sig reda för betydelsen
af språkstudier, vet, att dessa i sjelfva verket, såsom ofvan
antydts, hafva ett slags historiskt värde, så till vida som de i hög
grad kunna och böra bidraga till en riktig uppfattning af
främmande nationers lif och åskådningssätt. I fråga om den estetiska
betydelsen af skrifter från främmande folks litteratur kan väl ock
ett och annat korn vara att samla äfven inom skolan, ehuru
någon större vigt ej bör läggas därpå.

Men författaren vill icke uttränga språkstudierna; han vill
endast inskränka dem, och, hvad mer är, han vill i stället lämna
först och främst historia. Vi erkänna villigt, att historien är
ett vigtigt ämne i och för ungdomens utbildning. Vi medgifva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:32:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1882/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free