Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undervisningen i de italienska läroverken. 294
afhandling, skrifven under bevakning utan hjälpmedel öfver ett
ämne, uppgifvet samma dag af kommissionen. Ingen får dock
söka lyceallärarebefattning, som icke har aflagt doktoratet eller
motsvarande lärdomsprof, såsom det i förordningen heter.
Äfven vid kommunernas • skolor, där kommunalrådet och ej ministern
får tillsätta lärare, fordrar staten samma vilkor. Det kringgås
dock icke sällan genom sin obestämda form.
Innan vi nu gå att redogöra för sjelfva undervisningen
vid de respektive skolorna, återstår blott att nämna ett par ord
om de för oss mera främmande skolor, som man kallar convitti.
En del och icke så få af både statens och privata skolor äro
nämligen helpensioner (= convitti) såsom de flesta lyceer i
Frankrike. Staten har dels helpensioner i förening med skolor,
hvilka besökas af externa elever, dels ensamt besökta af interna
elever. Lärjungarne erhållla där sin uppfostran fullständigt vid
läroverket och hållas fullkomligt afsöndrade från verlden liksom
inom ett kloster eller en militärskola.
Det läroverk i Neapel, il reale Liceo Vittorio Emanuele,
om hvilket jag isynnerhet hade nöjet taga kännedom, var på
samma gång convitto och skola för externa, innefattande såväl
ginnasio som liceo. De interna eleverna voro fullkomligt
afsöndrade från de externa. Icke ens under den enda lofstunden,
från kl. 11—J/212, fingo de olika slagen af elever vara
tillsammans. Och convittots elever få endast under ferier hos sina
föräldrar frihet att vara ute på egen hand, detta gäller icke
blott för de lägre utan också för de högre klasserna. Hvarje
eftermiddag föras de ut att promenera, hvarje klass åtföljd af
en uppsyningsman, hvars uppgift annars inom convitto är att
öfvervaka eleverna vid deras lexläsning och lofstunder.
Öfverallt, i Kom som i Neapel och Florens, möter man dessa tåg af
ynglingar, som i särskild uniform sålunda ofritt vallas omkring
för att dock få någon motion utom convittots murar.
Men om denna brist på frihet, denna klosterlika
afstängd-het, detta arf från de presterliga seminarierna och en tid, då
skolorna hufvudsakligen leddes af prester, förefaller oss
germaner såsom en orimlighet, så kan man icke neka att
convitto-systemet *) har många fördelar. Det vänjer vid regleradt arbete och
*) Convitto-systemet är isynnerhet i Spanien och Frankrike
allmänt. Men skulle man icke, synnerligast för det sista landet, där också
internat-systemet nu alltmera börjar öfvergifvas, i detta barnens
afsöndrade lif från föräldrarne kunna se en orsak till den fullkomliga
brist på familjelif, som mer eller mindre kännetecknar de romanska
landen? I Italien blir också antalet af dem, som uppfostras i convitti,
efter hvad man försäkrat mig, allt mindre och mindre, och flertalet af
dem, som besöka de högre skolorna, torde redan nu vara externa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
