Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undervisningen i de italienska läroverken. 300
den klassiska italienska litteraturen, där något af det stycke, som
behandlades, blifvit efterbildadt. Öfversättningsöfningar
förekommo såväl på lärorummet som hemma. I hvarje klass lärdes
också utantill något af genomgången öfversättningskurs.
Undervisningsprogrammet lägger mycken vigt på sådan utanläsning
vid studiet af klassiska språk. Några af de ämnen, som under
sista året hade gifvits, har jag antecknat längre fram. Förut
har man i italienska skolor, liksom det ännu sker i Frankrike,
låtit eleverna skrifva mycket latinska verser. Numera torde
detta knappast förekomma. Bonghi beklagar, att dessa öfningar
upphört. Alla torde väl icke vara ense om, att det verkligen
är en förlust. Italienskan * har redan genom sin skarpa skilnad
mellan talspråk och skrifspråk en något olika ställning i de
italienska skolorna än modersmålet i allmänhet i andra land.
Ty man måste ihågkomma, dels att det italienska skriftspråket,
som vanligen anses vara detsamma som den toskanska dialekten,
dock ingenstädes talas, dels att de olika italienska dialekterna
till toskanskan och sinsemellan stå hvarandra så fjärran, att
t. ex. en obildad neapolitanare icke förstår en venetianare, eller
den senare en milanesare. Det har varit och är ännu i Italien
en större strid om hvad som skall anses som mönstergildt
italienskt skriftspråk. Den toskanska dialekten, sådan den talas
af folket, kan icke tagas till norm, då inom sjelfva Toskana
uttryckssätten och orden variera från stad till stad. Sjelfva
florentinerdialekten har icke ansetts nog ren, och man har utom
andra förslag såsom norm för italienskt skriftspråk än uppstält
det 14:de århundradets, än det 15:des klassiska författare, och
sedermera Mansoni: I promessi Sposi i 1840 års upplaga. Man
kan förstå, huru denna brist på enhet i språk skall vålla
svårighet vid undervisningen i skolorna. Undervisningsprogrammet
påbjuder trecentisterna, Machiavelli, Sassetti och Manzonis
ofvannämda arbete såsom mönster för italienskt skriftspråk, men
varnar på samma gång för användande af en antologi i de lägre
klasserna, då i stället gossen bör forma sin stil efter en enda
författares förebild. Undervisningen i modersmålet i gymnasiet har till
uppgift att bilda lärjungens stil, meddela honom grammatikalisk
underbyggnad, under det lycealundervisningen hufvudsakligen är
litteraturhistorisk. I gymnasiet öfvas lärjungen redan från de
första klasserna i kriaskrifning, och det är förvånande att höra,
* Först pl senare tid har åt italienskan erkänts rätt att i skolan
bilda basen för all öfrig undervisning. Förut har latinet varit
hufvud-språk och ännu tyckes man strida för att slå fast denna princip. Nu
har dock modersmålet efter de döda språken det största antal
lärotimmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
