Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till den svenska skollagstiftningens liistoria
under partitidehvarfvet 1118—1809. I. 1718—1760 af Hugo
Hernlund.
Under de senaste decennierna har det visat sig ej blott
vara allt mer önskligt utan äfven möta allt större svårigheter
att få rikets allmänna läroverk och högre undervisningsväsen
ordnade på ett riktigt och förnuftigt sätt, d. v. s. så, att alla
rimliga och befogade anspråk på meddelande af allmän
medborgerlig och praktisk bildning uppfyllas utan att landets högre
och mera ideela intressen åsidosättas. En "kompromiss" i
sådant syfte har visat sig önsklig eller rent af nödvändig i
synnerhet därför och därigenom, att en annan kompromiss,
den första som på detta område gjordes i vårt land, den
nämligen, som framkallade 1849 års förändring af skolväsendet,
icke kunnat leda till det efterlängtade målet. Yar nämligen
målet, som hägrade för skolreformatorernas på trettio- och
fyratiotalet blick något annat än blott ett politiskt-demokratiskt; var
meningen att en någorlunda gedigen allmän och praktisk
bildning verkligen skulle bibringas å ena sidan och att på samma
gång de vetenskapliga studierna skulle grundläggas på ett
planmessigt och pedagogiskt riktigt sätt, så blef målet aldrig
uppnådt. Dock uppnåddes det i någon mån, så länge ännu icke
begäret efter ett tyvärr alltför planlöst realistiskt mångläseri
blifvit så starkt och allmänt, att det kunde ensamt diktera
en ny skollag. Men sedan detta för flera år sedan skett; sedan
man vid läroverkens hela inrättning har fogat sig efter syften
och önskningar, som äro med det fullständiga läroverkets högsta
ändamål alldeles oförenliga, så är det nu en sorglig men
obestridlig sanning, att det mål, som skolstadgan (§ 1) sätter för
läroverken, svårligen kan uppnås. Det allmänna läroverket är
nu mera icke så inrättadt, att det förmår "så väl att utöfver
omfånget för folkskolans verksamhet meddela medborgerlig
bildning som ock att grundlägga de vetonskapliga insigter, hvilka
vid universitet eller högre tillämpningsskola vidare utbildas."
Under sådana förhållanden kan skolfrågan svårligen falla;
hon kräfver nödvändigt sin lösning. Men svårigheten är att
förena eller snarare — ty förenandet har blifvit förgäfves
försökt i mer än 30 år — att försona alla olika intressen eller,
med andra ord, att indela och inrätta våra läroverk så, att de
å ena sidan lämna en verkligt god och medborgerlig bildning för
de lägre medborgerliga yrkena och därjämte — i andra skolor —
en god grundläggning för sådan vetenskaplig realbildning, som
kan och bör inhämtas vid högre tillämpningsskola eller möjligen
vid universitetet, och att å andra sidan verklig humanistisk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
