Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Underrättelser angående läroverken - Riksdagen 1882 (H.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1882.
101
gänglig för alla. Under sådana förändrade förhållanden tror
jag det icke vara obilligt, att föräldrarne lämna något bidrag.
Jag tror det äfven därför, att ingen modern stat haft råd
att uteslutande och ensam bekosta do högre läroverken och att
de fleste fordra ett betydligt högre bidrag af föräldrarne, än här
är föreslaget. I Norge är det dubbelt, i Danmark och Tyskland
likaledes, åtminstone dubbelt mot hvad det här skulle blifva.
Statens bidrag blifva betydliga nog ändå, men de kunna
icke blifva så stora, att de ensamma täcka dessa i så kolossal
skala växande utgifter. Det är en princip, som genom sakens
egen nödvändighet tvingar sig fram. — — — —––
Jag nämde nyss, att redan 1848 pålades en sådan
lärjungarnes afgift, och därför kan jag nu vidare säga, att i själfva
verket icke är fråga om införande af någon ny princip,
emedan vi redan hafva så beskaffade afgifter. Yi hafva två
sådana, båda af riksdagen beslutade, den ena af 5 kr. i
terminen för amortering af kostnaderna för och för underhåll af
läroverksbyggnader, den andra af 4 kr. 50 öre i terminen för
undervisningsmateriel. Principen finnes således redan och nu är
alltså endast fråga, huruvida det skulle vara alldeles olämpligt,
att, när ett så stort behof för lärarnes förbättrade aflöning är
för handen, äfven lärjungarne något litet bidraga till dess
fyllande. Lärjungarne hafva redan förut lämnat sådana bidrag,
nämligen före 1858 års reglering, men de utgingo då direkt till
lärarne, hvilket icke är en så lämplig form som den nu
föreslagna.
Har man således principen, så frågar jag, är beloppet
månne för drygt, såsom det här föreslås, eller äro sådana vilkor
därmed förenade, att det blir för betungande? Hvad den förra
frågan beträffar, så har jag för min del redan nämt, att de flesta
stater hafva vida större afgifter. Om vi taga i betraktande en
afgift af 20 kr. i terminen för de lägre klassernas lärjungar,
skulle det vara så mycket för den stora förmånen att åtnjuta
den undervisning, som här är i fråga? Det gör kanske 5 öre i
timmen. Kan en sådan afgift anses obillig? Det andra man
skulle kunna invända, är att man utestänger de obemedlades
barn, och att detta icke varit bruk i Sverige; man har hittills
icke utestängt dem, som visat goda anlag och därför kunnat
komma långt i verlden, ehuru de varit födda i torftiga vilkor.
Denna invändning är vederlagd genom bestämmelsen, att 15
procent af lärjungarne skulle befrias från hela och 20 procent från
halfva skolafgifter med särskildt tillägg att de, som visa mesta
anlag och flit, skola först vara berättigade till sådan befrielse.
Det är således mer än en tredjedel, som skulle åtnjuta be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
