Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Göteborgs läraresällskap (J. A. H.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göteborgs läraresällskap.
141
att komitéerna må vara färdiga med sina arbeten före ingången
af nästa april månad, på det resultaten af deras arbeten må
kunna, om möjligt, redan vid nästa läsårs hörjan komma
undervisningen till godo.
I)en 10 febr. hade sällskapet sitt första sammanträde för
året. Af v. adj. T. Edbom hölls ett längre föredrag om
skoldisciplinen, hvarvid redogjordes för disciplinlagstiftningen från
och med 1571 till våra dagar, och påvisades den förändring från
ett patriarkaliskt till ett allt mera juridiskt förhållande mellan
lärare och lärjungar, hvilken utmärker de nyare
disciplinförhållandena. Föredraganden ansåg, att skolstadgans § 49, mom. 3
föreskrefve för många omvägar för upprätthållande af en god
disciplin. Det syntes honom, som om disciplinstadgans syfte
numera väsentligen ginge ut på att skydda lärjungen från
öfvergrepp af läraren, hvilken pä detta sätt blefve betraktad som
lärjungens naturlige fiende. Vidare framhöll han bl. a. såsom sin åsigt,
att de nuvarande många extra lärarnes osäkra och ogynsamma
ställning vore menlig såväl för dem själfve som för en god
disciplin, enär lärjungarne, som lätt nog finge reda på den stora
skilnaden emellan en extra och en ordinarie lärare, tillmätte den
förres person vida mindre vigt än den senares.
I den härpå följande diskussionen, i hvilken deltogo hrr
Annerstedt. S. J. Nilsson, Edbom, Winslow, Heurlin, N. A.
Johansson, Wijkander och Hallgren, framhölls hufvudsakligen, att
disciplinen väsentligast berodde på lärarens personlighet, i
jämförelse hvarmed skrifna stadgar vore af mindre betydelse, och
att en förståndig lärares egen rådighet måste hålla disciplinen
uppe, där ett skrifvet lagstadgande möjligen kunde vara
otillräckligt. Den siste tal. yrkade i disciplinens intresse på
inrättandet af ett pedagogiskt institut, möjligast stor inskränkning
af extra läraresystemet och upphäfvande af skilnaden mellan
lektorer och adjunkter. Diskussionen fick utgöra svar på frågan.
För behandling af frågan om bildande af ett Allmänt
svenskt läraresällskap utsattes ett extra sammanträde. Detta hölls
den 24 febr.
Sjelfva tanken på ett gemensamt läraresällskap omfattades
med sympati. Mot förslaget till stadgar gjordes den allmänna
anmärkningen att det vore för litet bestämdt och detaljeradt, i
det komiterade ej angifvit sin uppfattning af, huru och i hvilka
former det blifvande sällskapet borde arbeta. Med afseende på
förslagets olika delar uppstod diskussion endast om §§ 1 och 2.
Under ett lifligt meningsutbyte uttalades angående den l:sta
enhälligt, att stiliseringen ej vore fullt lycklig, enär den kunde
vid ytligt påseende föranleda till antagandet, att det föreslagna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
