Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Anmälningar och granskningar - Henry Sweet, The elementary sounds of English; A. Larsen, Vejledning i den engelske udtale (Gust. Stjernström)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. Larsen, Veiledning i den engelske udtale. 272
Den första upplagan af det andra ofvan anförda arbetet,
som utkom redan för 22 år sedan och länge varit utgången i
bokhandeln, bedömmer Joh. Storm mycket välvilligt i sin Eng.
Filologi samt anser det synnerligen förtjänt af en andra upplaga.
Denna bar nu kommit i omarbetad och helt och hållet förändrad
gestalt.
Vid omarbetningen har förf. användt de nyaste och bästa
källor h. e. Sweets och Storms verk, men tillika eger han själf
— hvilket visar sig såväl i detta som i hans andra arbeten —
en omfattande praktisk insigt och skicklighet. Och detta är af
ej ringa betydelse i fråga om ett så detaljeradt arbete. Boken
sönderfaller i tvänne afdelningar: om uttalet och om
betoningen. Under den förra framställas "bokstafs- och vokaltecknen",
lämnas beskrifning af "vokalljuden, diftongerna, de konsonantljud
som ej förekomma i vårt (danska) språk", vidare regler för de
särskilta vokalernas uttal i 24 §§ samt för konsonanternas i
28 §§.
Enligt anmälarens förmenande är det den bästa engelska
uttalslära, som hittills utgifvits *. I afseende på det hela och
uppställningen har förf. åstadkommit ett godt arbete. En
tillfredsställande uttalslära bör utgå från ljuden och deras beskrifning
samt därefter redogöra för tecknens (bokstäfvernas och
bokstafs-förbindelsernas) ljudvärde, d. ä. en ljudlära enligt det lefvande
språket. Förf. har gått så till väga, väl ej fysiologiskt och strängt
vetenskapligt, men tillräckligt tydligt genom jämförelse med sitt
modersmåls ljud. De inledande styckena om bokstafstecken och
vokaltecknen kunde gärna lia utelämnats och "Beskrivelse af
vo-kallydene" utgjort § 1, såvida förf. ej kunnat eller velat ge en
om ock ytterst kort allmän fonetisk inledning. De under "Begler
for de enkelte Vokalers Udtale" gifna reglerna om "länge" och
"korte Hovedlyd" synas anm. ej vara af stor vigt, då de
hufvudsakligen kunna tillämpas endast på de enstafviga orden.
I afseende på detaljerna äro i allmänhet stor omsorg och
noggrannhet iakttagna. Anm. är visserligen i en och annan
punkt af olika mening, men i flera af dessa fall har han funnit det
bero därpå, att förf. ej varit strängt konseqvent i beteckningen.
Att "Vokalens Korthed betegnes, hvor det ansees fornedent, ved
at fordobble den paafolgendo Konsonant", synes anmälaren
onödigt och flerestädes förvirrande. Har förf. en gång antagit t. ex.
æ såsom tecken för ett kort vokalljud (och motsvarande långt
*) Sedan detta skrefs, är Westerns "Engelsk Lydlære" utkommen
hösten 1882 Kristiania, Malling i två upplagor: den ena för studerande
och lärare, den andra för skolor. Vi hoppas sedermera ytterligare kunna
påpeka detta arbete, som vida öfverträffar det här anmälda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
