Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Några ord om modersmålets studium i våra läroverks högsta klasser (—l—n.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om modersmålets studium i våra
läroverks högsta klasser.
Mången lärare i modersmålet har utan tvifvel någon
gång, kanske ofta, i likhet med undertecknad känt sig
villrådig vid sin undervisning i detta ämne särskildt på det
högre stadiet, Ej blott den sig ständigt ökande
villrådigheten om valet af uppsatsämnen, lämpliga för de fleste
ynglingar i klassen och hållande sig inom den lilla kretsen för
deras vetande, utan ännu mera litteraturläsningen, för
hvilken den bristande tillgången på författarnes arbeten lägger
stora hinder i vägen, försätter en lärare i stort och ofta
oöfvervinnerligt bryderi. Men äfven metoden för detta ämnes
bedrifvande torde vara långt ifrån den likformighet och
bestämdhet, som i allmänhet tillhöra vår
elementarundervisning, och såväl det ena som det andra torde väl förtjäna
en diskussion i denna tidskrift. Till att öppna densamma
hafva vi särskildt föranledts af en granskning af
årsberättelsernas redogörelser för "Modersmålet".
Vid en jämförelse mellan behandlingen af detta och
öfriga ämnen, särskildt naturligtvis språken, finner man
genast, att vid undervisningen i modersmålet saknas den enhet
och likformighet, som utmärker de öfriga. Särskildt gäller
detta om litteraturläsningen, hvilken vi för vår del önska
skulle komma till bättre rätt, än nu i allmänhet är fallet.
Skolstadgan föreskrifver såsom bekant uti kl. 6 och 7
"läsning af valda stycken ur svenska litteraturen i–-samt
underrättelser om författarne", och man har af dessa
allmänna ordalag med fullt skäl ansett sig kunna i dessa
klasser genomgå en kurs i svenska litteraturhistorien med
läsning vare sig i Bjurstens läsbok (snart sagdt den enda vi
ega) eller i deras skrifter.
Man skulle då tycka, att under en fyraårig läsning hela
vår vittra litteratur (och det är naturligtvis fråga blott om
denna) skulle kunna genomgås med mer eller mindre
utförlig läsning af de förnämste författarne. Det är klart att
äfven härvidlag en viss, förståndig ordning bör iakttagas,
att man äfven här bör fortskrida från det lättare till det
svårare, att man bör begynna med begripligare, mera
underhållande och ungdomssinnet mera tilltalande skrifter för
att låta ynglingar vid mera mognad ålder göra
bekantskap med vår litteraturs i ett eller annat afseende
svårförklarliga alster.
Pedagogisk Tidskrift.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
