- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Tjugonde årgången. 1884 /
124

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124 Kritiker och reformförslag i skolfrågor.

finnes väl ingen synnerlig anledning att af fruktan för
prof-skrifningen forcera grammatikstudiet eller att vid
explikatio-nen af författarne hufvudsakligen afse utbildandet af
lärjungarnes förmåga att tillverka skripta. Man kan äfven ha
skäl att undra, huruvida det latinska proftemat behöfver
medföra fördärfligare följder för latinstudiet, än det franska
proftemat för franskans studium. Beträffande detta senare
framställer författaren (s. 230) åtskilliga klagomål. Huru,
frågar han, skall läraren i franska bära sig åt? "Han har
för sitt ämne 17 timmar mot latinets 48; i lians språk
skrifves icke fullt fjärdedelen så många hemtemata som i det
latinska; han har för sitt ämne under de båda sista åren–

2 Vä timmar i veckan. Han skall likväl på denna tid få sina
lärjungar så goda, att de ex tempore kunna öfversätta en
i examen förelagd lättare författare samt skrifva ett
appro-babelt tema. Huru skall detta gå för sig?" När således
omständigheterna i fråga om franskan äro så mycket
ogyn-sammare än i fråga om latinet, så borde väl faran för
öfveransträngning ligga mycket närmare vid det förra språkets
studium. När det oaktadt lärarne i franska lyckas bibringa
sina lärjungar nödig färdighet utan att öfveranstränga dem,
åtminstone ej så mycket som latinlärarne, så bevisar detta,
att de förra i pedagogisk förmåga, enligt hr Drakes mening,
stå vida framom de senare.

Bland anledningarna till öfveransträngning nämde herr
Drake i andra rummet för stora fordringar i afseende på
beredeisen till hvarje lektion i de gamla språken. Detta
utvecklas vidare s. 235, där författaren anställer en beräkning
af den tid, som åtgår för beredeisen till lektionerna i gamla
språk. "Det är lätt att visa", heter det, "att en flitig, men
medelmåttigt begåfvad yngling på ifrågavarande stadium
(sjätte klassen) har minst 8 timmars daglig sysselsättning,
utan att något hemarbete egnas åt andra ämnen än de gamla
språken". Författaren utgår från det påståendet, att hvarje
lektion i gamla språk kräfver V4 eller Va timmes längre
förberedelse än en lektion i andra ämnen och afslutar sin
bevisning med de orden: "häraf inses ock sanningen af det
påståendet, att betydligt mera än halfva tiden upptas af
dessa språk". Det är onekligen mycket "lätt att visa" hvad
som hälst efter den metod, som hr Drake här användt och
som i logiken kallas petitio prineipii. För en vanlig dödlig
torde det dock vara i det närmaste omöjligt att utransaka,
huru lång förberedelse kräfves för de olika ämnena i rikets
samtliga skolor, ty i detta hänseende kunna växlingarna vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:33:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1884/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free